Salongsbehandlingar är ett samlingsnamn för skönhetsbehandlingar som utförs på en skönhetssalong. Ja, definitionen är inte snävare än så. Det kan alltså handla om allt från laserbehandlingar till ansiktsbehandlingar med kemisk peeling.

Vad är en salongsbehandling?

Salongsbehandlingar är ett samlingsnamn för estetiska behandlingar som utförs på en salong eller klinik. Hit hör bland annat: Injektionsbehandlingar, kemisk peeling, IPL, radiofrekvens (RF), microneedling, HIFU, kavitation och mekaniska behandlingar som LPG.

Vanliga salongsbehandlingar

  • Laser: Använder ljus av en specifik våglängd för att rikta in sig på till exempel pigment i hårsäckar eller blodkärl. Används bland annat för hårborttagning, att behandla pigmentfläckar, synliga blodkärl och hudföryngring.
  • IPL (Intensivt pulserat ljus): Till skillnad från laser använder IPL ett bredare ljusspektrum. Används för liknande ändamål som laser – hårborttagning, pigmentering och rodnad – men med en delvis annan verkningsmekanism.
  • RF (Radiofrekvens): Värmer upp de djupare hudlagren med radiovågor för att stimulera kroppens egen kollagenproduktion, i syfte att strama åt och förbättra hudens elasticitet. Finns både som fristående behandling och kombinerad med microneedling.
  • Microneedling: Tunna nålar skapar mikroskopiska skador i huden för att trigga igång kroppens läkningsprocess och kollagenproduktion. Används mot ärr, fina linjer och ojämn hudstruktur. Kombineras ofta med RF eller olika serum.
  • HIFU (High Intensity Focused Ultrasound): Fokuserad ultraljudsenergi riktas mot djupare vävnadslager för att ge en lyftande och stramande effekt, marknadsförs ibland som ett "icke-kirurgiskt alternativ till ansiktslyft".
  • Kavitation och fettfrysning: Kroppsbehandlingar som syftar till att minska lokala fettdepåer – kavitation med hjälp av ultraljud, fettfrysning (kryolipolys) genom kyla. Båda metoderna är tänkta att påverka fettceller i "skulpterande syfte" utan kirurgi.
  • IR (Infrarött ljus): Salongsbehandlingar som använder infrarött ljus är tänkta att stimulera kollagenproduktionen; ofta i kombination med andra behandlingar men också genom populariserade metoder som IR-bastu.
  • LPG / Endermologie: En mekanisk behandling där motoriserade rullar och sug masserar huden, ofta använd för lymfdränage och kroppskonturering. Till skillnad från övriga behandlingar i listan använder LPG varken ljus, värme eller nålar. (Notera: LPG är ett varumärke och flera liknande behandlingar finns, till exempel Velashape.)
  • Kemisk peeling: Syror i olika koncentrationer appliceras på huden för att exfoliera och främja cellförnyelse, ofta mot pigmentering, akne eller ojämn hudstruktur.
  • Carboxy: Medicinsk koldioxidgas (CO₂) injiceras under hudytan i syfte att stimulera kollagenproduktion. Räknas ej som injektionsbehandling.
  • Ansiktsbehandlingar: Finns i mängder och kan syfta till allt från att tömma porer (en klassisk portömning) till att göra en längre avslappnande massagerutin med ett tillskott av aktiva hudvårdsingredienser.
  • Injektionsbehandlingar: Botox, fillers och andra behandlingar som sker genom att injicera ämnen i hud eller muskler; som till exempel Belkyra för att lösa upp fett och Profhilo.
  • EMS (Elektrisk muskelstimulering): Använder elektriska eller elektromagnetiska impulser för att framkalla ofrivilliga, kraftfulla muskelsammandragningar i det behandlade området. Används framför allt på kroppen. I ansiktet marknadsförs det i syfte att ge en lyfteffekt utan nålar.

Många av de här behandlingarna marknadsförs under specifika varumärkesnamn. Det finns självklart fler behandlingar på marknaden.

Så går en salongsbehandling till

De flesta salonger eller kliniker erbjuder en konsultation inför första behandlingen, men det är bara för injektionsbehandlingar konsultationen är obligatorisk och kommer med en lagstadgad betänketid. Ofta görs ett litet testområde (kallat patch test) inför laser- och IPL-behandlingar för att se hur huden reagerar.

Många salongsbehandlingar, särskilt RF, microneedling, HIFU och kroppsbehandlingar som kavitation, kräver flera sessioner med några veckors mellanrum för att ge synligt resultat, till skillnad från botox och fillers som oftast ger effekt efter en enda behandling. Oftast säljs dessa i paket.

Mer läsning: Lina Livian testar Titanium Lifting

Hur säkra är salongsbehandlingar?

Riskerna skiljer sig kraftigt åt mellan de olika teknikerna. Genomgående gäller att risken påverkas mycket av vilken utrustning som används, hur väl den är underhållen, och hur kunnig behandlaren är; vilket är extra relevant inom det här området eftersom att kompetenskraven varierar.

Laser och IPL kan, om de används felaktigt, orsaka brännskador, pigmentförändringar eller ögonskador. RF och HIFU kan i sällsynta fall ge brännskador eller ojämnheter om energin är felinställd.

Microneedling medför i regel lindrigare risker som rodnad och svullnad, men en viss infektionsrisk uppstår alltid när man penetrerar huden vilket även gäller botox och fillers.

Mekaniska behandlingar som LPG och massage har generellt lägst risk, med blåmärken som den vanligaste biverkningen.

Vilka lagar och regler gäller för salongsbehandlingar i Sverige?

  • Injektionsbehandlingar: Vissa av salongsbehandlingarna, som botox och fillers, faller under lagen om injektionsbehandlingar och Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) är tillsynsmyndighet.
  • Strålningsbehandlingar: Behandlingar som använder laser, IPL, ultraljud, radiofrekvens eller elektromagnetiska fält - faller under strålskyddslagen och tillsyn av Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). Från och med den 4 maj 2026 gäller nya föreskrifter från Strålsäkerhetsmyndigheten som innebär att salonger som utför behandlingar med laser, IPL, ultraljud och annan icke-joniserande strålning måste anmäla sin verksamhet till myndigheten, samt uppfylla högre krav på dokumentation och säkra apparater.
  • Övriga behandlingar: Salongsbehandlingar som LPG, micro needling och kemisk peeling, saknar specifik reglering utöver allmänna konsumentskyddsregler.

Vem får utföra salongsbehandlingar?

För injektionsbehandlingar finns lagkrav på att legitimerad vårdpersonal skall utföra behandlingarna. För resterande behandlingar finns inget krav på legitimerad vårdpersonal - detta gäller till exempel laser, IPL, RF, HIFU och microneedling.

Så väljer du en trygg salong

Eftersom kompetenskraven varierar är det extra viktigt att själv göra en bedömning i valet av utförare. Det finns flera certifieringar och kvalitetsstämplar att titta efter i valet av salong.

Kvalitetsstämplar och certifiering

Frågor att ställa

  • Fråga om utförarens utbildning
  • Fråga om certifiering för en specifik apparat om en sådan skall användas
  • Fråga vad som gäller om något går fel, och vilka rutiner salongen har för komplikationer
  • Fråga om det finns försäkring för eventuella skador

Vad säger forskningen om de olika salongsbehandlingarna?

Det vetenskapliga underlaget varierar stort mellan de olika teknikerna. Laserhårborttagning och behandling av pigment- och kärlförändringar tillhör de mest välstuderade områdena, med lång klinisk erfarenhet och gott stöd för effekt. Microneedling har ett rimligt vetenskapligt stöd för att stimulera kollagenbildning, särskilt vid ärrbehandling.

För RF, HIFU och kroppskonturerande behandlingar som kavitation och fettfrysning är forskningsunderlaget mer blandat; effekten tenderar att vara mer måttlig och kortvarig än vad marknadsföringen ofta antyder, och många studier är finansierade av tillverkarna själva snarare än oberoende forskning.

För mekaniska behandlingar som LPG är den oberoende, vetenskapliga forskningen förhållandevis begränsad, även om metoden använts kommersiellt i decennier.

Siri Melin

Källor

Snart behöver lasersalonger anmäla sig till Strålsäkerhetsmyndigheten. 14 april 2026. Strålsäkerhetsmyndigheten.

Om certifieringen. Riksförbundet för Estetisk Medicin (RFEM).

Vad är SHR? Sveriges Hudterapeuters Riksförbund (SHR).

Lag (2021:363) om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar. Sveriges Riksdag.