Estetiska injektionsbehandlingar: Vad, hur, varför?

Vad är en injektionsbehandling?

En estetisk injektionsbehandling är, enligt svensk lag, en behandling som utförs i syfte att förändra eller bevara en persons utseende - detta genom att en substans injiceras i huden eller muskulaturen. Injektionsbehandling är ett brett samlingsbegrepp som omfattar allt från botox till fillers, hudboosters och blodplasmabehandlingar.

Vissa injektioner är undantagna från lagstiftningen - till exempel tatueringar och behandlingar där ett ämne som varken är läkemedel, blod eller filler injiceras ytligt i huden, samt behandlingar med nålfri teknik.

Vilka är de vanligaste injektionsbehandlingarna?

• ‍Botox (botulinumtoxin typ A): Blockerar tillfälligt nervsignaler till utvalda muskler och har en utslätande eller lyftande effekt. Kan också behandla medicinska tillstånd så som värk och hyperhidros, överdrivna svettningar. ‍
• Fillers: Används för att fylla ut veck, återställa volym eller forma konturer som kindben, käklinje och läppar.‍
• Hudboosters och biostimulerande behandlingar: Ett växande område som omfattar bland annat mesoterapi, skinboosters (till exempel Profhilo) och behandlingar med polynukleotider. Till skillnad från traditionella fillers bygger de inte statisk volym, utan sprids i vävnaden för att öka fukthalten och stimulera kroppens egen produktion av kollagen och elastin. ‍
• PRP (blodplasmabehandling): En behandling där patientens eget blod centrifugeras för att koncentrera blodplättar, som sedan injiceras tillbaka i huden eller hårbotten. Marknadsförs ofta för hudföryngring eller mot håravfall. ‍
• Fettupplösande injektioner: Ämnen som injiceras för att bryta ned lokala fettdepåer, det enda varumärket godkänt i Sverige är Belkyra.

Varför har vissa injektionsbehandlingar blivit populära?

En del av anledningen till att vissa injektionsbehandlingar som botox och fillers blivit populära är att de ofta har en förhållandevis snabb effekt på huden, hudstrukturen eller ansiktets form, jämfört med "vanligt" hudvårdande som kräver rutin, regelbundenhet och långsiktighet.

Hur går injektionsbehandlingar till?

Oavsett vilken typ av injektion det handlar om följer alla behandlingar i Sverige samma grundstruktur. Först sker en konsultation där behandlaren går igenom medicinsk historik, mediciner, allergier och önskat resultat. Vid en förstagångsbehandling krävs enligt lag minst 48 timmars betänketid mellan konsultationen och själva injektionen.

Vid behandlingstillfället rengörs huden och området kan bedövas beroende på typ av behandling och känslighet. Injektionen sker sedan med en tunn nål eller kanyl. Behandlingstiden varierar.

Vem får utföra injektionsbehandlingar i Sverige?

Lagen om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar (2021:363) reglerar vem som får utföra utföra estetiska injektionsbehandlingar. I Sverige krävs legitimation som läkare, tandläkare eller sjuksköterska – det finns inga undantag som tillåter delegering till exempelvis undersköterskor eller annan personal utan sådan legitimation.

Lagen innebär också att:

• Verksamheter som utför injektionsbehandlingar ska vara anmälda till IVO och stå under dess tillsyn
• En betänketid på minst 48 timmar krävs mellan konsultation och behandling
• En åldersgräns på 18 år gäller
• Patienten ska informeras om riskerna och lämna sitt samtycke efter att betänketiden löpt ut

Hur väljer jag en säker utförare?

Den som funderar på en injektionsbehandling kan med fördel:

• Kontrollera att kliniken är anmäld till IVO:s vårdgivarregister
• Söka efter medlemmar som certifierats av Riksförbundet för Estetisk Medicin (tidigare Estetiska Injektionsrådet) på deras sajt
• Fråga vilka motmedel eller akutrutiner kliniken har vid komplikationer
• Välja bort utförare som inte tar konsultationsreglerna på allvar

Riksförbundet för Estetisk Medicin

Riksförbundet för Estetisk Medicin (tidigare Estetiska Injektionsrådet) är en oberoende branschorganisation som verkar för patientsäkerhet och kvalitet inom estetisk medicin. De har exempelvis en certifiering för utförare av estetiska injektionsbehandlingar som är väl ansedd i Sverige och fungerar som en kvalitetsstämpel utifrån både regelverk och seriositet.

Vad säger forskningen om injektionsbehandlingar?

Forskningsläget skiljer sig åt mellan olika typer av injektionsbehandlingar. För de mest etablerade behandlingarna – botulinumtoxin och hyaluronsyrabaserade fillers – finns ett stort antal kliniska studier och lång klinisk erfarenhet som stödjer en god säkerhetsprofil vid korrekt utförd behandling.

Nyare kategorier, som skin boosters och PRP, har ett betydligt tunnare vetenskapligt underlag, och en del av det som marknadsförs bygger mer på klinisk erfarenhet och tillverkarnas egna data än på oberoende, väldesignade studier.

Generellt gäller att behandlingar med längre historik och bredare oberoende forskning är lättare att bedöma risk och effekt för, medan nyare metoder kräver mer skepsis och kritisk granskning innan man drar slutsatser om långsiktig säkerhet och effekt.

Hur vanligt är det med komplikationer från injektionsbehandlingar?

Vanliga, milda biverkningar som rodnad, svullnad och blåmärken vid injektionsstället förekommer vid i princip alla typer av injektioner. Allvarligare komplikationer, som infektioner eller att preparatet oavsiktligt hamnar i ett blodkärl, är ovanliga men förekommer, och risken ökar tydligt om behandlingen utförs av någon utan tillräcklig anatomisk kunskap.

Alla injektionsbehandlingar kommer med en infektionsrisk då huden penetreras. Av den anledning är det av yttersta vikt att välja en utförare som tar hygien på allvar och att själv vara noga med hygien efter behandlingen.

Sammanfattning

Injektionsbehandlingar är ett brett samlingsbegrepp som spänner över allt från muskelavslappnande botulinumtoxin och volymgivande fillers till hudvitaliserande boostrar och blodplasmabehandlingar. Gemensamt för dem alla är att svensk lag kräver legitimerad vårdpersonal för att utföra dem, samt en betänketid innan behandling. Säkerheten och det vetenskapliga underlaget varierar dock mellan de olika typerna – ju mer etablerad och väldokumenterad behandlingen är, desto säkrare grund finns det att stå på när man fattar sitt beslut.

‍