Fillers: Vad, hur och varför?
Fillers är en injektionsbehandling som syftar till att tillföra volym eller struktur till ansiktet.


Genom att injicera fillers kan man tillföra volym eller struktur till ansiktet. I den här artikeln vill vi på ett nyanserat och icke-värderande sätt förklara vad fillers är, vad syftet är och vad forskningen säger om fillers.
Vad är fillers?
Fillers är ett samlingsnamn för ämnen som används för att tillföra volym eller struktur till ansiktet. Som namnet antyder handlar behandlingen om att "fylla ut" ett område. Fillers ges som en injektionsbehandling.
Vad består fillers av?
De allra flesta fillers som används idag består av hyaluronsyra, ett ämne som finns naturligt i kroppen och som kan binda stora mängder vatten. Den hyaluronsyra som används i fillers är dock kemiskt bearbetad, vilket gör att den bryts ned långsammare än kroppens egen och därmed ger ett mer varaktigt resultat.
Hur används fillers?
Genom att injicera fillers tillför man volym eller struktur till vävnaden. Materialet injiceras under huden där det sedan är tänkt att stanna och fungera som utfyllnad. Fillers används framför allt till tre saker:
- Tillföra volym där volym förlorats: Till exempel nasolabiala veck eller "marionettlinjer", kinder, läppar, tinningar eller under ögonen
- Tillföra volym i syfte att förstora: Exempelvis läppar
- Forma och förstärka konturer: Till exempel läppar, haka eller käklinje
Hur går en behandling med fillers till?
Vid själva behandlingen injiceras fillermaterialet med en tunn nål eller kanyl. De flesta moderna fillers innehåller lidokain, ett lokalbedövningsmedel, vilket är tänkt ska minska obehaget under injektionen. Behandlingen tar normalt mellan 15 och 45 minuter beroende på område och mängd som injiceras.
Inför din fillerbehandling går du på en konsultation där behandlaren går igenom medicinsk historik, eventuella allergier och mediciner, samt vilket resultat du önskar. I Sverige gäller en lagstadgad betänketid på minst 48 timmar mellan konsultation och behandling.
Hur snabbt märks resultatet, och hur länge håller det?
Effekten av fillers syns direkt efter behandlingen, eftersom volymen tillförs omedelbart. Viss svullnad är dock vanlig de första dagarna, vilket gör att det slutgiltiga resultatet är tydligast efter cirka en till två veckor, när svullnaden lagt sig.
Hur länge en filler håller varierar beroende på produkt, injektionsdjup och behandlingsområde, men ligger vanligen mellan 6 och 18 månader. Områden med mycket rörelse, som läppar, tenderar att bryta ned fillern snabbare, medan djupare injektioner vid till exempel kindben kan hålla längre.
Vilka regler finns om fillers i Sverige?
Sedan lagen om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar (2021:363) trädde i kraft den 1 juli 2021 får fillers i Sverige endast injiceras av legitimerad läkare, tandläkare eller sjuksköterska.
Verksamheter som utför behandlingarna ska vara anmälda till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och står under dess tillsyn. Det gäller även en åldersgräns på 18 år samt krav på minst 48 timmars betänketid mellan konsultation och behandling.
Kan man ta bort fillers?
Hyaluronsyrabaserade fillers går att lösa upp. Genom att injicera enzymet hyaluronidas (som marknadsförs bland annat under namnet Hyalase) kan behandlaren bryta ned fillern om resultatet blivit ojämnt, för stort, eller vid en komplikation som vaskulär ocklusion.
Effekten av hyaluronidas märks ofta redan efter några timmar. Fillers baserade på andra ämnen, som kalciumhydroxylapatit eller poly-L-mjölksyra, går däremot inte att lösa upp på samma sätt.
Vem bör undvika fillers?
Fillers rekommenderas generellt inte vid graviditet eller amning, pågående infektion eller hudutslag i det aktuella området, pågående antibiotikakur, eller vid känd överkänslighet mot innehållet.
Hur väljer jag behandlare?
- Riksförbundet för Estetisk Medicin, som tidigare hette Estetiska Injektionsrådet, tagit fram en certifiering för utförare av injektionsbehandlingar som anses vara en kvalitetsstämpel. På deras sajt kan du söka fram utförare som är anslutna till dem.
- Ha en dialog om förväntningar vid konsultationstillfället, be om att få se referensexempel på när utföraren genomfört en liknande behandling på någon med förutsättningar som liknar dina.
- Välj en behandlare som tar konsultationsreglerna om 48 h betänketid, hygien och försäkringar på allvar.
- Genomför inte behandlingen om det inte känns bra.
Vad kostar det?
Priset varierar mellan kliniker och beror på vilket område som behandlas, hur mycket filler som används (ofta prissatt per milliliter eller spruta) och behandlarens erfarenhet. Större områden eller de som kräver mer produkt, som kindben eller käklinje, kostar generellt mer.
Är det säkert att använda fillers?
Fillers baserade på hyaluronsyra anses generellt säkra när de utförs korrekt. Precis som med botox handlar en stor del av säkerheten om behandlarens kunskap och erfarenhet.
Vilka estetiska risker finns med fillers?
- Överfylllnad: När området fylls med för mycket produkt vid samma tillfälle kan det se spänt ut.
- Migrering: Fillermaterialet tenderar att flytta på sig, ofta som ett resultat av överfyllnad, och migrering kan uppstå. Läpparna är det vanligaste området, då fillermaterialet flyttar sig utanför läppkonturen.
- Klumpar: Klumpar är vanligt vid behandling.
- Långsam nedbrytning: På senare år har det varnats för att vissa fillers inte bryts ner i den omfattning man sagt och att dessa stannar kvar i området under längre tid än man tänkt sig.
Vilka medicinska risker finns med fillers?
- Vanliga biverkningar: Rodnad, svullnad, ömhet och blåmärken vid injektionsstället. Dessa är i regel ofarliga och går över inom några dagar. Klumpar eller ojämnheter kan också förekomma, och går oftast att åtgärda.
- Mindre vanliga komplikationer: Infektioner, kapselbildning och granulom (inflammatoriska knölar som i sällsynta fall kan uppstå månader eller till och med år efter behandlingen).
- Allvarliga men sällsynta komplikationer: Vaskulär ocklusion, att filler oavsiktligt hamnar i eller trycker mot ett blodkärl och blockerar blodflödet. Detta kan i värsta fall leda till vävnadsskada (nekros) och, om det sker nära ögat, i extremt sällsynta fall påverka synen. Risken är låg men allvarlig nog till att kliniker bör ha beredskap och motmedel tillgängligt. Ett injektionsdjup som är för ytligt kan också ge upphov till den så kallade Tyndall-effekten, en blåaktig missfärgning av huden där fillern ligger för nära ytan.
Alla injektionsbehandlingar kommer med en infektionsrisk då huden penetreras. Av den anledning är det av yttersta vikt att välja en utförare som tar hygien på allvar och att själv vara noga med hygien efter behandlingen.
Vad säger forskningen om fillers?
Konsensus inom vetenskapen är att hyaluronsyrabaserade fillers, korrekt administrerade, har en god säkerhetsprofil och att de vanligaste biverkningarna är milda och övergående. Det här stöds av ett stort antal kliniska studier och mångårig klinisk användning i stor skala; hyaluronsyra bryts ned naturligt av kroppen och går att lösa upp om något går fel.
Bortsett från själva materialets säkerhetsprofil finns det nyare studier som pekar på att själva utfyllnaden kan ha negativ effekt på lymfsystemet.
Det behövs däremot fler studier som följer patienter under lång tid, särskilt gällande sällsynta men allvarliga komplikationer. Kunskapsläget är dessutom betydligt sämre för äldre eller icke-nedbrytbara fillermaterial, där historiska erfarenheter av bland annat silikon har visat att komplikationer kan uppstå långt senare och vara svårare att åtgärda, eftersom de till skillnad från hyaluronsyra inte går att lösa upp.
Sammanfattning
Fillers är injicerbara preparat, oftast baserade på hyaluronsyra, som används för att fylla ut veck, återställa volym eller forma ansiktskonturer. Resultatet syns direkt och håller vanligen mellan 6 och 18 månader.
Biverkningarna är oftast milda, men allvarliga komplikationer som vaskulär ocklusion förekommer i sällsynta fall, vilket gör valet av behandlare avgörande. I Sverige är det reglerat i lag vem som får utföra behandlingen.
Källor
Estetisk kirurgi och injektionsbehandlingar. Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
Om certifieringen. Riksförbundet för Estetisk Medicin (RFEM).














