Att huden påverkas av graviditet beror framför allt på de kraftiga hormonsvängningarna. Nivåerna av östrogen och progesteron skjuter i höjden, blodvolymen ökar med cirka 30–50 % och androgenerna som är en bidragande orsak till akne stimulerar talgkörtlarna att producera mer sebum. Hur just din hud kommer att reagera på gravidhormoner går inte att förutse. Det kan bli det klassiska "gravidglowet", men huden kan också bli torrare, känsligare eller mer benägen att utveckla finnar och pigmenteringar.

I den här artikeln går vi genom de vanligaste sätten huden påverkas på, av just graviditet.

Pigmentfläckar, pigmenteringar och melasma

En av de vanligaste hudförändringarna under graviditet är hyperpigmentering, som vi ofta bara kallar pigmentfläckar. Ökningen av östrogen, progesteron och det melanocytstimulerande hormonet MSH gör att huden är mycket mer benägen att bilda pigment. 

Ett maskliknande mönster som kallas melasma kan breda ut sig över kinder, överläpp, panna och näsrygg. Melasma bleknar ofta efter graviditeten, men har man väl utvecklat det finns alltid en risk att det återkommer och framför allt när man vistas i solen eller exponeras för värme.

Använd solskydd för att förebygga pigmenteringar

Det viktigaste du kan göra under den här perioden av ditt liv är att skydda huden mot UV-strålning, och framför allt UVA-strålarna. Solskydd är tryggt att använda under både graviditet och amning. Här tipsar vi om två riktiga kanonsolskydd för dig som är gravid.

‍

Hormonell akne

Graviditetsfinnar är en annan, verklig utmaning. En studie publicerad i den medicinska tidskriften Acta Dermato-Venereologica, där 378 gravida kvinnor med akne undersöktes, visade att akne tenderar att bli värre under graviditeten och ofta sprider sig till ryggen.

Så behandlar du hormonell akne under graviditeten

• ‍Hypoklorsyra och svavel: Gravidvänlig behandling mot hormonell acne. En gravidvänlig behandling är en kombination av hypoklorsyra (HOCl) och svavel. HOCl kan köpas i tonerform och minskar den akneframkallande bakterien C. acnes. Svavel har antibakteriella och keratolytiska egenskaper som kan reducera bakterier och exfoliera huden. Svavel kanske inte doftar särskilt gott, men det är verkligen effektivt.
• ‍BHA-syra (salicylsyra): Gravidvänligt i låg koncentration. Enligt svenska Janusmed något att undvika under den senare delen av graviditeten men enligt SCCS ofarligt att använda i koncentrationer upp till 2%, alltså den högsta tillåtna koncentrationen för BHA-syra inom EU, och är också okej vid amning.

Gravidglow

När blodvolymen ökar kan huden belönas med en rosig lyster. Om och när det dyker upp är det bara att tacka och ta emot: Du har begåvats med det folk kallar för “gravidglow”. 

Åderbråck

Den enda nackdelen med den ökade blodvolymen som ger “gravidglow” är att den tillsammans med trycket från livmodern kan leda till åderbråck, särskilt på benen och… ja, på en plats där där solen sällan skiner. Åderbråck är oftast ofarligt men om du får besvär kan det vara bra att prata med din läkare. 

Bristningar

Bristningar är vanliga under graviditet och är kort ett resultat av den växande huden. Många smörjer in sig för att motverka dem och marknaden svämmar över av oljor och krämer som påstår sig kunna motverka bristningar. Trots att det är hyfsat allmänt känt att det inte går att smörja bort risken att få bristningar använde majoriteten av våra följare någon produkt avsedd för just detta under graviditeten. Vi frågade på Instagram och hela 62 % svarade att de köpte eller använde en produkt som skulle minska bristningar under graviditeten. (13:e juni 2024, 1566 svarande.) 

Bristningar sker för långt ner i huden för att hudvård ska ha någon större effekt på ytan. Det handlar i slutändan mer om gener och förändrade hormonnivåer som avgör hur motståndskraftigt ditt kollagen och elastin är och inte om vilken olja du använder. Det betyder inte att det är meningslöst att hålla huden återfuktad, men sänk förväntningarna på att en kräm ska kunna förebygga bristningar. 

Forskningsläget kring att förebygga bristningar

Att hitta produkter som hävdar att de förebygger bristningar är inte svårt, men det finns väldigt få välgjorda studier som bekräftar dessa påståenden. Det finns dock några studier gjorda på förebyggande produkter och behandlingar mot bristningar: 

• Husmorsknepen, olivolja och kakosmör, har ingen bevisad effekt.
• Centella asiatica i kombination med E-vitamin och kollagenhydrolysat har det starkaste evidensstödet av de ingredienser som studerats – men effekten verkar framför allt gälla kvinnor som redan haft bristningar sedan tidigare. Daglig massage nämns i flera sammanhang som en potentiellt verksam del av behandlingen – möjligen mer än produkten i sig.
• Vi vet att silikon är en effektiv behandling för att minska synligheten av redan existerande ärr, och det finns vissa indikativa studier som visar att det också kan ha en viss förebyggande effekt mot just bristningar. 

Behandla bristningar efter graviditeten

Efter graviditeten kan bristningarna bli mindre framträdande med behandlingar som stimulerar kollagenproduktionen och drar ihop huden, exempelvis IPL, microneedling eller fraktionerad laser. Konsultera en certifierad hudterapeut innan du bokar in dig på något. Och kom ihåg att bristningar inte på något vis är onormalt. 

‍

Torr hud

Den extra blod- och vattenmängden som krävs för att ge näring åt den växande bebisen kan göra huden torrare under en graviditet. Smörj rikligt med återfuktande och återfettande produkter, så slipper du både känslan av sandpappershud och att bli sådär torrhetskliig.

Klåda

När kroppen växer och huden sträcker sig kan den bli torr och klia. Vissa kvinnor utvecklar ett hudtillstånd som heter polymorf eruption (PEP), eller med sitt engelska namn "pruritic urticarial papules and plaques of pregnancy" (PUPPP). Huden får röda nässelliknande utslag och mycket intensiv klåda. 

Utslagen dyker ofta upp på magen och brukar starta i bristningarna, men kan också sprida sig till armar och ben. För att lindra besvären finns medicinsk behandling i form av hydrokortison och antihistamin, men sådan behandling ska alltid ske i samråd med vården. 

‍