Så blir du bättre på att läsa studier och forskning om beauty och hudvård

Eftersom att jag är kroniskt nyfiken har jag blivit en person som, jobbigt nog, gillar att gå till botten med saker. Av den anledningen läser jag en hel del studier och blir lika besviken varje gång jag inser att en klinisk studie som ska ha visat på 94% förbättring byggde på tolv personer och ett självskattningsformulär.

Här är vad jag faktiskt tittar på när jag läser studier och forskning, i ungefär den ordning jag tittar på det, bortom det mest uppenbara. (Som vem som genomfört studien.)

Hur och var är studien publicerad?

Det första jag kollar är inte resultatet, utan hur och var en studie publicerats. Finns den publicerad i en peer review-granskad tidskrift (med namn som British Journal of Dermatology), eller är det en studie som bara finns som ett PDF-dokument på ett varumärkes egen hemsida?

Det senare är inte automatiskt värdelöst, men en peer review-studie är helt enkelt tusen gånger bättre.

Vem har betalat för studien?

Nästa fråga är att se över om någon, och i sådana fall vem som, finansierat en studie. Industrifinansierade studier är inte per automatik dåliga eller något som man behöver avfärda direkt. Mängder av relevant forskning finansieras av företag eftersom att det är där pengarna finns, men sannolikheten att en studie som ett varumärke betalat för och som de sedan också publicerar någonstans landar i ett resultat som är negativt för tillverkaren är... ska vi säga, låg.

Om studien är gjord internt av tillverkaren, på deras egen produkt och med deras egna instrument, är det ett skäl att läsa resultatet med lite mer skepsis än vanligt.

Mer läsning: "Kliniskt bevisad effekt", "dermatologiskt testad" - vad betyder begreppen?

Vilken typ av studie är det som genomförts?

"Studier visar att X minskar rynkor" säger ingenting om vilken slags studie som genomförts, så det behöver vi ta reda på! Systematiska översikter och meta-analyser som väger samman resultat från många studier väger generellt tyngre än en enskild ny artikel, hur sensationell rubriken än är, eftersom att de är dessa som till slut leder till det som kallas vetenskaplig konsensus.

Hur var studien designad?

Och sen, det som avgör kvaliteten helt oavsett vilken typ av studie som genomförts: Studiedesign.

• Vilka metoder användes?
• Hur många deltagare hade studion?
• Hur länge pågick studien?

Vad finns det för stödbevis?

En studie är aldrig en sanning, den är ett datapunkt i ett större pussel. Människan älskar att söka efter facit, har jag märkt. En enskild studie, hur välgjord den än är, är dock i princip aldrig slutgiltig. Vetenskaplig konsensus bygger på att flera oberoende forskargrupper kommer fram till liknande resultat över tid.

När du ser "ny studie visar" om, säg, en viss ingrediens, är den rimliga frågan inte "är detta sant" utan "var ligger det här i förhållande till allt annat som är känt hittills".

Vad saknas i bevisväg?

Det är ofta väldigt lätt att konstatera och rakt av citera vad någon skrivit, det är svårare att fundera på vad som saknas i materialet och vilka begränsningar studien har.

Finns resonemang om datans begränsningar? Finns det reflektioner från författarna? Handlar resultatet om korrelation eller kausalitet? Har man tagit hänsyn till andra aspekter som skulle kunna påverka resultatet än bara att man exempelvis smorde in sig med en kräm?

En lite trist trend jag noterat är att folk älskar att peka på data som fakta utan att sätta datan i ett sammanhang. Mitt bästa exempel är hur den stora populationsbaserade kohortstudien MISS (Melanoma in Southern Sweden) ofta citeras av konspirationsteoretiker i syfte att argumentera mot användandet av solkräm utan att hänsyn till faktorer som kohorten inte kan visa.

Mer läsning: Vad får företag säga om beautyprodukter - och inte?

_____

Resurser och tips

Resurser

• Google Scholar - under parollen "Stand on the shoulder of giants" har Google en egen, gratis, sökmotor för dig som vill söka fram vetenskaplig litteratur och akademiska texter.
• PubMed - gratis, sökbar databas för medicinsk och vetenskaplig litteratur. Bra utgångspunkt även om du inte kommer åt hela artikeln.

Tips

• Abstract (sammanfattningen) - den är i regel gratis även när hela artikeln ligger bakom betalvägg. Bra för att få en snabb överblick av studiedesign, deltagarantal och vem som finansierat den.
• Metod - i metodbeskrivningen beskrivs vilka metoder man använt.
• Resultat - här presenteras ofta resultatet av studien, består ofta av tabeller rakt upp och ner.
• Slutsats - i slutsatsen presenteras vilka slutsatser författarna har kunnat dra av resultatet.
• Diskussionsdelen - I studiers diskussionsdel har författarna i uppdrag att nyansera sina fynd, det är här man kan ta reda på vad forskarna själva ser för begränsningar i hur studien ska eller bör tolkas och användas, eller vad som saknas. Den här delen kallas ibland kritik, diskussion (discussion), begränsningar (limitation).