Det pratas mycket om vad man ska undvika under graviditeten – men sällan om vad man faktiskt kan använda. Och det finns gott om ingredienser som är både säkra och effektiva för topikal användning även när du är gravid. Här går vi igenom några av dem, så att du kan ta hand om din hud med trygghet under tiden du bär barn.
Vi vill dock börja med en liten brasklapp. Det är inte under en graviditet man måste gå helt wild and crazy, utöka sin rutin och testa nyheter på löpande band. Vi förespråkar ett ganska snällt förhållningssätt till både sig själv och till hudkostymen under tiden man befinner sig i sitt välsignade tillstånd. Ställ dina mest hårdjobbande, aktiva ingredienser på hyllan och fokusera på en riktigt bra basrutin som boostar:
- Fukt
- Barriär
- Och att försöka njuta av en liten, liten stund för dig själv
✅ Ceramider
Ceramider är fettmolekyler som naturligt förekommer i hudens yttersta lager och utgör en del av hudbarriären. Topikalt applicerade ceramider har visat sig kunna stärka barriären och minska risken för atopiskt eksem.
Under graviditet, när huden kan reagera mer på yttre faktorer, är ceramidrika produkter ett tryggt och skonsamt val.
✅ C-vitamin
C-vitamin, eller askorbinsyra, är en av de mest välforskade aktiva ingredienserna inom hudvård.
Topikal användning av C-vitamin anses generellt som säker under graviditet. Under graviditeten, när pigmenteringar är vanliga, kan C-vitamin vara ett tryggt sätt att motverka ojämn hudton – i kombination med, men aldrig som ersättning för, solskydd.
(C-vitamin är dessutom perfekt för dig som önskar fejka ett sjuhelsikes gravidglow trots att du känner dig som en säck potatis.)
✅ Glycerin
Glycerin är en av de mest beforskade fuktgivande ingredienserna inom hudvård och har använts i decennier. Precis som hyaluronsyra fungerar glycerin som en fuktbindare – den attraherar vatten och håller huden återfuktad. Den stärker också hudbarriären, vilket är extra viktigt när huden är känsligare än vanligt.
Glycerin hittas i de flesta fuktkrämer och är ett tryggt och effektivt val under hela graviditeten.
✅ Hyaluronsyra
Under graviditeten, när huden kan bli torrare och känsligare, är hyaluronsyra ett utmärkt val för återfuktning. Den är icke-irriterande, passar alla hudtyper och kan användas morgon och kväll. Hyaluronsyra är ett ämne som kroppen producerar naturligt och som finns i huden, lederna och ögonen. Molekylen är stor och tränger inte igenom hudbarriären och det är en av de mest välstuderade ingredienserna som finns.
✅ Hypoklorsyra (HOCl)
Hypoklorsyra är ett ämne som kroppen själv producerar som en del av immunförsvaret, molekylen är stor och penetrerar inte hudbarriären på något meningsfullt sätt, och det finns inga avrådan mot topikal användning för gravida.
✅ Jojobaolja
En lätt, icke-irriterande olja som liknar hudens egna talg. Anses säker topikalt under graviditet.
✅ Niacinamid (vitamin B3)
Niacinamid anses vara säkert för gravida vid topikal användning eftersom att det är en vattenlöslig vitamin. Niacinamid rekommenderas ofta av dermatologer som ett alternativ till retinoider under graviditet och kan användas för att jämna ut hudtextur och stärka barriären under graviditet.
✅ Panthenol (provitamin B5)
Panthenol, eller provitamin B5, är en mjuk och mångsidig ingrediens som omvandlas till pantotensyra när den absorberas i huden. Panthenol anses säkert att använda under graviditet och är till och med godkänt för användning vid atopiskt eksem hos gravida och ammande, enligt en översiktsstudie publicerad i PMC.
✅ Solskydd
Om du bara ska göra en sak för din hud under graviditeten: Låt det vara att använda solskydd varje dag. Under graviditeten är huden mer benägen att utveckla pigmenteringar och melasma, och UV-strålning är den största triggern. Inom EU faller solskyddskrämer under kosmetikalagstiftningen och både solskydd med kemiska och fysikaliska filter anses vara säkra.
⚠️ Om kemiska filter: Kemiska UV-filter bedöms av EU:s vetenskapliga kommitté SCCS innan de godkänns. Godkännandena gäller för den allmänna befolkningen där gravida ingår – inte specifikt för gravida som känslig grupp. SCCS utreder löpande ämnen utifrån deras säkerhet. Per dagens datum har varken EU, Läkemedelsverket eller Folkhälsomyndigheten utfärdat någon specifik avrådan mot kemiska UV-filter för gravida.
✅ Sheasmör
En fet och lugnande ingrediens som ofta rekommenderas för klåda och bristningar under graviditet. Anses säker.
✅ Squalane
Ett lätt, icke-portilltäppande oljealternativ som efterliknar hudens egna lipider. Anses allmänt säkert under graviditet och amning och finns med på EWG:s lista över graviditetssäkra ingredienser.
✅ Svavel
Svavel i låg koncentration applicerat lokalt anses generellt säkert att använda under graviditet.
Viktigt: Håll koll på hur huden reagerar
Det som är viktigast när du hudvårdar ditt gravida jag är att du själv håller koll på hur huden reagerar på olika produkter och ingredienser. Under hormonell påverkan är det inte säkert att huden reagerar precis som den alltid gjort.
Här kan du läsa mer om hur huden påverkas av graviditet →
Här tipsar vi om riktigt bra hudvårdsprodukter för dig som är gravid →
Källor:
Putra, I. B., Jusuf, N. K., & Dewi, N. K. (2022). Skin changes and safety profile of topical products during pregnancy. Journal of Clinical and Aesthetic Dermatology, 15(2), 49–57. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC8884185/
Jaskulak, M., Cinkusz, M., Franchuk, K., & Zorena, K. (2025). Endocrine and reproductive health considerations of sunscreen UV filters: Insights from a comprehensive review 2014–2024. Current Environmental Health Reports, 12, artikel 28. https://doi.org/10.1007/s40572-025-00492-9
Lim, H. W., Piquero-Casals, J., Schalka, S., Leone, G., Trullàs, C., Brown, A., Foyaca, M., Gilaberte, Y., Krutmann, J., & Passeron, T. (2025). Photoprotection in pregnancy: Addressing safety concerns and optimizing skin health. Frontiers in Medicine, 12, artikel 1563369. https://doi.org/10.3389/fmed.2025.1563369
Bozzo, P., Chua-Gocheco, A., & Einarson, A. (2011). Safety of skin care products during pregnancy. Canadian Family Physician, 57(6), 665–667. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC3114665/















.avif)
