Kollagentillskott: Hype, hopp eller faktisk effekt?

Vad är kollagen?

Kollagen är kroppens vanligaste protein och fungerar som en slags byggnadsställning i huden. Kollagen ger struktur, spänst och elasticitet – i samspel med ämnen som elastin och hyaluronsyra. 

Kollagen finns inte bara i huden utan i hela kroppen: I bindväv, senor, ligament, brosk, ben och blodkärl. Det utgör ungefär en tredjedel av kroppens totala proteinmassa, och i huden specifikt står det för runt 80 procent av dermis, som är det mellersta hudlagret där hudens styrka och fasthet sitter. 

Mer läsning: 16 personer testar kollagentillskott och utvärderar effekten

Typer av kollagen

Det finns 28 identifierade typer av kollagen i människokroppen, men för hudens del är det framför allt typ I och typ III som spelar roll. Typ I är den dominerande. Den ger huden dess struktur och hållfasthet. Typ III bidrar till elasticitet och finns i högre koncentration i yngre hud; med åldern förskjuts balansen gradvis mot mer typ I.

• Kollagen typ I är den absolut vanligaste typen i kroppen och den som är mest relevant för hud, hår och naglar. Den ger huden dess struktur och hållfasthet. Finns i hud, senor, ben och tänder. 
• Kollagen typ II sitter framför allt i brosk och leder. Det är den typ man pratar om när kollagen marknadsförs för ledhälsa och rörlighet, inte för hud. 
• Kollagen typ III finns tillsammans med typ I i huden och i blodkärl och organ. Bidrar till elasticitet. Andelen minskar med åldern. 

Vad är kollagentillskott och varför är det en hype?

Kruxet med kollagen är att den kroppsegna produktionen av kollagen minskar med åldern. Redan strax efter 25 års ålder saktar kollagenproduktionen ner naturligt, med ungefär en procent per år. Det låter lite, men över tid märks det: Huden blir tunnare, förlorar sin fjädring och fina linjer börjar synas.

Nedbrytningen påskyndas dessutom av yttre faktorer. UV-strålning är den mest dokumenterade kollagennedbrytaren (ANVÄND SOLSKYDD I ANSIKTET!) men saker som eventuell rökning bidrar också. 

“Vill man inte fylla på med kollagen om det slutar produceras?”, är ju frågan. Och jo, så kan man ju tänka. I alla fall om man tillverkar kosttillskott. Sedan ett par år tillbaka finns nämligen mängder av kosttillskott med kollagen på marknaden och debatten kring dessa är enorm. 

Kollagenpulver innehåller oftast hydrolyserat kollagen – nedbrutet till mindre peptider – som påstås kunna tas upp av kroppen och stimulera hudens egen kollagenproduktion. Den mest diskuterade mekanismen är att peptiderna inte bokstavligen "blir" till nytt kollagen, utan ska fungerar som en signal till fibroblaster att producera mer kollagen, elastin och hyaluronsyra. En rimlig hypotes som enstaka studier pekar mot – men exakt hur stor effekten är i praktiken är fortfarande inte klarlagt.

Vad säger forskningen om kollagentillskott?

Hudforskare skeptiska

Andrea Heinz är farmaceut, forskare och associate professor på Köpenhamns Universitet. Hon leder en forskargrupp som studerar dermatologi och är expert på hudens stora fibrer, kollagen och elastin. När Glowaddictions pratade med henne var budskapet att det inte finns några studier som bevisat att det går att tillföra kollagen till huden via kosttillskott.

Kollagen som intas oralt passerar mag- och tarmsystemet där det bryts ned till aminosyror eller små peptider. För att kunna visa att tillskotten fungerar måste man visa att det är just de tillförda peptiderna (och inte något annat) som tar sig in i huden och bidrar till ökad kollagenbildning. Just den biten är, enligt Andrea Heinz, ännu inte bevisad. Kollagenprodukter kommer dessutom ofta från djur, och enligt Heinz har man inte kunnat bevisa att kroppen kan omvandla animaliskt kollagen till rätt typ av mänskligt kollagen.

Metaanalyserna visar på problematik i forskningsunderlaget

En metaanalys publicerad i International Journal of Dermatology, som inkluderade 19 studier och totalt 1 125 individer i åldrarna 20 till 70 år, rapporterade förbättringar av hudens återfuktning och elasticitet samt minskad uppkomst av rynkor, framför allt efter 90 dagars användning. Men, det finns all anledning att vara försiktig med jublet även här: Studierna är ofta finansierade av industrin, har få deltagare och mäter effekt utifrån upplevelse, till exempel genom att fråga deltagare om huden känns slätare.

En annan metaanalys som nyligen publicerades i The American Journal of Medicine (2025) gick genom 23 randomiserade kontrollerade studier med totalt 1 474 deltagare och belyser problemet tydligt: När man i analysen separerade studierna på finansieringskälla visade sig studier som inte finansierats av läkemedels- eller kosttillskottsindustrin inte uppvisa någon effekt alls av kollagentillskott på återfuktning, elasticitet eller rynkor. Det var enbart de industri­finansierade studierna som visade positiva resultat. 

Stora kliniska studier saknas

En paraplyöversikt publicerad i januari 2026 i Aesthetic Surgery Journal Open Forum sammanfattade befintliga metaanalyser om kollagen för hud och rörelseapparaten. Den är den hittills mest omfattande sammanställningen: 16 systematiska översikter, 113 randomiserade kontrollerade studier och nästan 8 000 deltagare.

Slutsatsen var att kollagentillskott konsekvent var kopplat till positiva utfall för hud och rörelseapparaten, särskilt vid artros. Artikeln kommenterades av Dr. Tamara Griffiths, ordförande för British Association of Dermatologists (och som för transparensens skull även har andra intressen i beautyindustrin) som välkomnade sammanställningen men pekade på att ett antal centrala faktorer som påverkar hudens åldrande (som exempelvis UV-exponering, rökning, sömn och hormonell status) inte hanteras konsekvent i den befintliga litteraturen, vilket försvårar en systematisk tolkning av resultaten och att det krävs mer riktad och robust forskning innan det går att dra några större slutsatser.

Mer forskning behövs för att kunna dra skarpare slutsatser

I september 2026 publicerades en granskning i Journal of Cosmetic Dermatology som går ännu längre. Statistikern David Robert Grimes vid Trinity College Dublin och dermatologen Anjali Mahto gick igenom de två mest citerade metaanalyserna om kollagen och hud, däribland den i International Journal of Dermatology. De hittade flera fel i hur data hade rapporterats och slagits ihop.

Bland annat hade mätvärden som inte går att jämföra med varandra räknats samman, och en studie utan placebogrupp hade tagits med. När forskarna rättade felen och tog hänsyn till hur mycket kollagen deltagarna faktiskt fått i sig – doserna i studierna skilde sig med över 30 gånger – försvann effekten helt. De pekar också på finansieringen: av de nio studier om återfuktning som ingick i den ena metaanalysen var sju industrifinansierade, och ingen av de två oberoende studierna visade någon effekt. Slutsatsen är att det i dag inte finns tillräckligt underlag för att rekommendera kollagentillskott mot hudens åldrande.

Det metastudier och översiktsartiklar visar är alltså egentligen att det finns ett stort gap i forskningen kring kollagentillskott i största allmänhet och det saknas alltså oberoende studier i större skala, det är därför det enkla “nej”:et kanske ändå inte är så enkelt. 

Det är alltså inte så att det finns en handfull industrifinansierade studier och en stor mängd oberoende – utan snarare tvärtom. Metaanalyserna i sig bidrar inte med nya eller mer omfattande kliniska prövningar utan analyserar bara de kliniska studier som gjorts. Och om de studier som finns inte riktigt håller måttet, vad händer då? Jo, då kan man såklart inte säga att det fungerar, men man kan samtidigt inte heller avfärda det helt. 

Är det värt att testa kollagentillskott?

Frågar man våra 16 testare som testade kollagentillskott i 16 veckor är svaret nej.  I studier där man, oavsett finansiering, ser effekt rör det sig om 2,5–10 gram per dag under minst 8–24 veckor. Det är inte en snabbfix och det är definitivt inte billigt.

Används det enligt rekommenderad dos kan det kosta flera hundralappar i månaden. Pengar man, enligt Andrea Heinz, lika gärna kan läggaa på hudvård med bättre dokumenterad effekt. Man får helt enkelt fråga sig vad man är villig att lägga pengar på.