Longevity inom hudvård: Vad är det? Varifrån kom trenden?

Första gången jag hörde någon prata om "longevity" och "skincare" var när WWD hade bjudit in Dr. Deepak Chopra, Augustinus Bader's VD Charles Rosier och Melissa Eamer, VD på Modern Age, till ett sidoevent om beauty på SXSW i Austin 2023. På scen pratade man om framtiden för hudvård i relation till att vi lever allt längre. Deepak Chopra sade saker som att “the consumer is not our consumer; time is our consumer” och kom in på att prata om psykedelika som ett sätt att förstå hur vi ska kunna vrida tillbaka hudens åldrande. År 2023 var det här ett samtal jag upplevde som rätt urballat.

Jag missade alltså chansen att vara tidig på ett tåg vars destination vid det laget var ganska oklar. Nu, ett par år senare, visade det sig att rälsen ledde rakt in i marknadsavdelningarna hos i princip varje stort skönhetskonglomerat. Och precis som med de flesta trender som tar sig från nischad subkultur till kommersiell skönhetsindustri är det dags att ställa sig frågan: Vad är det vi egentligen pratar om?

‍

Longevity: Vad är det? 

Longevity som begrepp har förekommit inom medicinsk forskning under lång tid, men det som verkligen befäste ordet i den allmänna medvetenheten var inte en vetenskaplig artikel utan en kombination av Silicon Valley-kapital, sociala medier och en mycket, mycket slät man: Bryan Johnson. 

Bryan Johnson, en techentreprenör som utnämnt sig själv till "den hälsosammaste personen på planeten", spenderar uppemot 2 miljoner dollar om året på… tja, allt som kan bidra till att han reverserar sin biologiska ålder. I ett skede inkluderade detta att han tappade sin tonårsson på blod i ett försök att "transplantera ungdom", vilket ledde till både rubriker och ögonrullningar världen över.

Johnson är dock bara den mest spektakulära manifestationen av ett bredare skifte. För ett par år sedan dominerades longevityrrörelsen framför alt av spekulativ "biohacking" och i viss mån också, ursäkta uttrycket, alternativmedicinska tokerier snarare än där rörelsen hamnat idag där det finns ett tydligt fokus på klinisk evidens.

Parallellt med Johnsons framfart har intresset för longevity spridit sig bortom techmiljardärernas privata läkarteam och i takt med att marknaden vuxit sig allt större, nu med ett estimerat värde på över 26 miljarder dollar, har en uppsjö av hälsokliniker, kostillskottsprenumerationer och diagnostiktjänster gjort intresset tillgängligt för en bredare publik.

(Här vill jag passa på att nämna att Daniel Ek, Spotifys grundare, grundade diagnostikbolaget Neko Health med ingenjören Hjalmar Nilsonne, med målet att förflytta sjukvården från reaktiv symtombehandling till aktiv sjukdomsprevention. Ek har också investerat i Sand Clinic, en ny longevityklinik i Stockholm, tillsammans med Spotifys andre grundare Martin Lorentzon, vars uttalade mål är att leva till 120 år.)

Longevity skincare: Hur tog sig longevity sig in i hudvården?

Från den allmänna longevitysfären till skönhetsindustrin är steget kortare än man kan tro. Hudvård cirkulerade under många år kring ett enda, outtröttligt mål: Att se yngre ut, eftersom att det fulaste man kan vara är en åldrande kvinna.

"Anti-age"-terrängen har länge varit välbekant, men sedan hände något: Ett allt mer omfattande motstånd från konsumenter som genom sociala medier äntligen fått möjligheten att uttrycka att de faktiskt inte vill, och aldrig har velat, bli tillsagda att de blir fula när de åldras. Ett mer ålderspositivt uttryck växte fram som svar på den här rörelsen, med begrepp som age-well.

Vad skiljer longevity från anti-age och age-well?

• ‍Age-well handlar om att ta hand om sin hud och ge den bästa möjliga förutsättningar för ett åldrande man accepterar som oundvikligt. Det är i grunden en defensiv position, men en värdig sådan.
• ‍Longevity skincare, i sin mest ambitiösa version, handlar inte nödvändigtvis om om att acceptera åldrandet utan om en önskan att aktivt bromsa det på biologisk nivå och att ha en så ung hud som möjligt så sent i livet. Värt att notera är dock att detta inte nödvändigtvis måste handla om hudens utseende. ‍
• Anti-age är ett förlegat begrepp som handlar om att bromsa åldrande utifrån ett skönhetsperspektiv.

För age-well är utgångspunkten att huden förändras och att det är okej, vi hjälper den att göra det på bästa möjliga sätt. För longevity skincare är utgångspunkten att förändringen är något vi ska minimera, bromsa och helst reversera, fast nu med ett mer vetenskaplit språk och utan den öppna skambeläggning som anti-age bar med sig då man samtidigt flyttar fokus från hudens utseende till hudens hälsa.

(Om det sedan är ett genuint paradigmskifte eller en semantisk manöver i ny kostym låter vi vara osagt.)

Vad är longevity skincare, egentligen? Är det en produktkategori, ett mindset eller är det bara ett nytt sätt att prata om "anti-age"?

Frågar man ett varumärke med en ny longevityprodukt att sälja är det en revolutionerande ny produktkategori med ingredienser som verkar på cellulär nivå.

Frågar man en dermatolog är det i mångt och mycket en ompaketering av råd som funnits i dermatologisk litteratur i decennier.

Frågar man en filosof är det ett mindset, ett sätt att relatera till sin hud som ett organ att vårda på lång sikt snarare än ett problem att lösa inför nästa helg.

Och frågar man oss är det lite av allt det där, i varierande proportioner.

Är longevity en egen produktkategori?

Det finns produkter som explicit positionerar sig under longevityparaplyet, där varumärken kallar sina produkter för exempelvis ett "longevityserum", men longevity är egentligen mer av ett ramverk än en avgränsad kategori.

Ett riktigt bra solskydd med SPF 50+ och högt UVA-skydd är ett av de starkaste longevityverktygen som finns, utan att man nödvändigtvis använder begreppet longevity när man pratar om det. Ingredienser som c-vitamin och retinoider har decennier av klinisk forskning bakom sig gällande effekt och är även de populära som "longevityingredienser" även om de sällan explicit marknadsförs så.

Är inte longevity i grund och botten bara ett mindset?

Jo, i ganska stor utsträckning. Det som egentligen skiljer longevity skincare från vad som kom innan är inte primärt ingredienserna, det är perspektivet man applicerar på dem. Det handlar om att relatera till sin hud som ett organ med en tidslinje snarare än en yta med akuta problem.

Ingredienser: De mest uppmärksammade ingredienserna inom longevityhudvård

En uppsjö nyare ingredienser har dykt upp på radarn kopplade till longevity inom hudvård, utöver de mer väletablerade ingredienser med bevisad effekt som retinoider och c-vitamin.

• ‍PDRN (polydeoxyribonukleotid) är en av de hetaste ingredienserna just nu. PDRN nämndes online nästan fem gånger mer i augusti 2025 än under hela 2024 sammantaget. Ingrediensen, utvunnen ur lax-DNA, används i estetisk medicin sedan länge, och nu alltså i topikala produkter.
• NAD+ och förstadiet NMN. Lanseringar med NAD+-påståenden, kopplade till hud- och systemlongevity, steg från ungefär 100 produkter 2022 till närmare 500 under 2024. Det är en anmärkningsvärd tillväxt för ett ämne vars faktiska biotillgänglighet via topikala produkter fortfarande diskuteras.‍
• Sirtuiner är proteiner som reglerar cellulär stress och åldrande. Estée Lauder marknadsför en patenterad ingrediens som de påstår är den enda på marknaden kapabel att direkt aktivera “de longevityrelaterade hudgenerna SIRT1, SIRT2, SIRT3 och SIRT6”, och ingrediensen används i bland annat Re-Nutriv Ultimate Diamond-serien.
• Exosomer är extracellulära vesiklar som bär information mellan celler och anses kunna stimulera regenerering. De befinner sig fortfarande mest i den kliniska estetikens domän men har också börjat dyka upp i lyxprodukter.

Forskningsläget för samtliga ingredienser ovan går att sammanfatta i att det finns tillräckligt med evidens för att man ska vilja forska mer på dem, men inte tillräckligt med evidens för att man ska kunna påstå att de gör vad de utlovar när de stoppas in i en kräm eller ett serum.

Ger longevityhudvård resultat?

Ja, hur vet vi egentligen om speciella longevityprodukter ger resultat när de säljer ett löfte om framtiden som per definition är svårt att bevisa på kort sikt?

Innan man kan avgöra om en produkt påverkar hudens biologiska ålder behöver man kunna mäta den. Det är svårare än man tror. De vanligaste metoderna är så kallade aging clocks, datorbaserade verktyg som använder specifika biomarkörer och maskininlärning för att uppskatta biologisk ålder. De bygger på stora datamängder från människor i olika åldrar men kan som bäst ge oss kvalificerade gissningar. Många variabler kan påverka resultaten och det finns ingen universellt accepterad standard för vad "biologisk hudålder" faktiskt innebär eller hur den ska mätas.

Om man ville skulle man också, inför att man startar sin longevityresa, mäta sin egen huds vatteninnehåll, kollagentäthet och elasticitet. Där kommer dock ett ganska grundläggande problem in: Sådana mätningar är ännu inte tillgängliga för konsumenter.

Det gör produkter med longevitybranding till ett ovanligt svårevaluerat köp. För den med lite otur kan investeringen alltså bli ett ganska dyrt och verkningslöst projekt i jämförelse med hudvård och ingredienser som är mer välstuderade, mer bevisbart effektiva och ofta betydligt billigare.

Vilka produkter ingår i den bästa longevityrutinen?

Givet forskningsläget säger vi att den bästa longevityrutinen fortsatt är den klassiska trojkan där dagligt solskydd, C-vitamin och retinoider samsas om platsen i badrumsskåpet, men vi följer både forskning och utveckling med spänning.

‍