Att klämma ut lite lotion i handflatan och stryka den över huden känns som en av vardagens kanske mest anonyma gester. Men: Varför gör vi det? Och hur har människans förhållningssätt till att smörja in sig förändrats över de senaste årtusendena?

Att smörja in sig är en av de mest konsekventa mänskliga vanorna som finns; spårbar genom praktiskt taget varje civilisation som lämnat spår efter sig. Egyptierna byggde in det i sina lönesystem. Grekerna byggde en hel ekonomi kring det som skrapades av kroppen efteråt. Ayurvedan gjorde det synonymt med kärlek. Idag är smörjandet framför allt sammankopplat med hudvård och att ta hand om kroppens hud.

Mer läsning: Se hela vårt test av bodylotions

Egypten: När oljan var lönen

I det antika Egypten var kroppsolja ingen lyxvara utan en nödvändighet på samma nivå som mat och dryck. Det tydligaste beviset kommer från en händelse som brukar räknas som en av historiens första dokumenterade strejker: Runt år 1157 f.Kr. lade arbetarna som grävde ut en av faraonernas gravar i Deir el-Medina ner sina verktyg. Klagomålen som finns nedtecknade på papyrus handlar framför allt om uteblivna matransoner, men lika allvarligt vägde ett annat problem: De hade fått slut på insmörjningsolja. Olja användes alltså som ett skydd mot värme, torr luft och sand, och att bli av med oljan var synonymt med att bli av med lönen.

Oljan och insmörjningen följde dessutom egyptierna genom hela livet, och en bit in i nästa: Nyfödda smordes in, levande smorde in sig dagligen, och de döda smordes in som en del av balsameringen inför resan till efterlivet. Att vara insmord signalerade att man var vid liv i ordets fylligaste bemärkelse: Skyddad, vårdad och hel – inte bara fräsch.

Romarriket och Grekland: Smörj och svett som inkomstkälla

Grekerna och romarna gjorde insmörjning till en offentlig aktivitet med egen infrastruktur. Innan träning gnuggade man in kroppen med olivolja. Oljan blandades sedan med svetten vid träningen och sedan skrapade man av alltihop – olja, svett, damm – med ett böjt bronsverktyg som kallades strigilis.

Det avskrapade slasket (gloios, om man vill imponera) samlades in och såldes vidare som en salva mot sjukdomar och ledvärk. Ett badhus kunde med andra ord gå med vinst på sin egen smuts, vilket spontant framstår som en affärsidé svår att omlansera idag.

Insmörjningen fick också en religiös dimension som lever kvar rakt in i dagens språk. Det grekiska ordet "Christos" betyder "den smorda", en direkt översättning av det hebreiska ordet för messias. Kristendomens mest centrala titel är alltså, rent etymologiskt, en beskrivning av någon som blivit inoljad.

Strigilis, strigilis hudvård, hudvård i romarriket
En strigilis användes för att skrapa av olja och svett

Ayurvedan: Ritualen som kärlekshandling

I den ayurvediska traditionen i Indien hittar man abhyanga, en daglig självmassage med varm olja som fortfarande praktiseras av miljontals människor. Det sanskritiska ordet för olja i det här sammanhanget, sneha, betyder samtidigt "kärlek". Att smörja in sig själv blev därmed språkligt sammankopplat med omsorg riktad inåt och inte bara ett steg för att hålla huden mjuk.

Klassiska ayurvediska texter beskriver regelbunden oljemassage som något som gör kroppen mindre sårbar för skador, tröttheten mildare och åldrandet långsammare – ett löfte som ligger påfallande nära det moderna hudvårdslöftet. Om det ligger någon sanning i det lämnar vi osagt.

Modern tid: Smörjandet förändras men principerna består

Skälen till varför vi smörjer in oss har bytt kostym genom historien, men grundmotiven visar sig vara förvånansvärt beständiga.

  • Skydd: Vi smörjer fortfarande in oss för att skydda huden mot yttre påfrestningar, precis som pyramidbyggarna gjorde.
  • Beröring: Precis som i den ayurvediska traditionen finns det idag vissa belägg för att egen beröring har viss lugnande effekt.
  • Ritual: Några minuters insmörjning markerar en övergång – kanske från dagens kaos till kvällens nedvarvning, eller från nattens sömn till dagens äventyr. Samma logik som fick egyptiska präster att smörja gudastatyer vid gryning, middag och skymning.
  • Omhändertagande: Omhändertagen hud har alltid signalerat omsorg, långt innan sociala medier gav signalen ett nytt skyltfönster.

Det som binder ihop allt det här – de egyptiska arbetarna, romarrikets smutsförsäljning och ayurvedan – är att ingen av dem betraktade insmörjning som något man kunde välja bort när det blev för mycket att göra. Det var lön, ekonomi, tro och identitet, beroende på vem man frågade, men aldrig bara fåfänga. Vad gäller modern insmörjning är den alltså fortfarande byggd på samma uråldriga ekvation mellan hud, händer och omsorg - men med den uppenbara fördelen att vi inte behöver smörja in oss i någon annans avskrapade svett.

body lotionens historia, bodylotion beauty historia, body lotion,
Siri Melin

Källor

Gianfaldoni S, Tchernev G, Wollina U, Roccia MG, Fioranelli M, Gianfaldoni R, Lotti T. History of the Baths and Thermal Medicine. Open Access Maced J Med Sci. 2017 Jul 23;5(4):566–8. doi: 10.3889/oamjms.2017.126. PMCID: PMC5535692.

The First Recorded Strike in History

Greiner, Thomas (2021) Heavenly Concoctions: The World of Egyptian Perfumes and Oils. Nile Scribes.

Dreisoerner et. al (2021) Self-soothing touch and being hugged reduce cortisol responses to stress: A randomized controlled trial on stress, physical touch, and social identity. Comprehensive Psychoneuroendocrinology, volume 8, 2021. ISSN 2666-4976

World History Encyclopedia. (2017). Cosmetics, Perfume, & Hygiene in Ancient Egypt

BBC. (2024). India's ancient tradition that aligns mind, body and spirit – and where to experience it