”Det är riksdagsval på söndag, kan vi göra något på det?”, frågade vi oss. Det kunde vi. Om det hjälper någon i frågan om hur man ska gå och rösta vet vi inte, det är nog i ärlighetens namn bättre att testa en valkompass så att man täcker fler frågor än bara kemikaliepolitik. Men! Med det sagt: Här är vår genomgång av de svenska riksdagspartierna och vad de tycker i frågan om kemikalielagstiftning.

Regler innan vi kör igång

  • Många av formuleringarna nedan är partiernas egna, att vi reproducerar dem betyder inte automatiskt att vi ställer oss bakom dem. 
  • Vi har i översikten inte gjort någon bedömning av hur väl partierna lever upp till sina löften på de respektive områdena. 
  • När partierna skriver ”farliga kemikalier” har vi inte gjort någon bredare utvärdering om vad man avser med begreppet "farliga kemikalier". 
  • När partierna skriver “hormonstörande ämnen” har vi inte kontrollerat om det betyder ämnen som visat sig vara hormonstörande, eller om de vill hålla en mer försiktig linje kring misstänkt hormonstörande ämnen. 
  • Står det mer eller mindre om något parti handlar det främst om frågan om hur lätt eller svårt det var att hitta tydlig information. 

”Kosmetikapolitik” är inte ett etablerat politiskt område

Till att börja med vill vi säga att inget parti har ett avsnitt för "kosmetikapolitik" i sitt partiprogram. Informationen nedan är hämtad ur partiernas bredare ställningstaganden i frågor om kemikalie- och/eller miljöpolitik, där kosmetika ofta nämns som ett exempel bland flera produktkategorier.

Kemikaliepolitiken är inte bara en EU-valsfråga

Det mesta av det som styr kosmetika ligger i den bredare kemikaliepolitiken, som i sin tur till stor del är EU-reglerad (kosmetikaförordningen, REACH). Är det då uteslutande EU-politik? Nej, det är det inte heller. 

När till exempel PFAS-begränsningar eller framtida kosmetikaspecifika förbud förhandlas fram är det svenska ministrar som sitter i EU:s ministerråd och som tillsammans med Europaparlamentet är EU:s lagstiftare. Vilka ministrar Sverige skickar, och vilken linje de driver, avgörs helt av vilken regering som bildas efter riksdagsvalet.

Den nuvarande M-ledda regeringen har drivit en politik de beskriver som sprungen ur "sunt förnuft, vetenskap och balans", medan S talar om en mer restriktiv kemikaliepolitik. Ett regeringsskifte skulle alltså kunna ändra Sveriges röst och röstning i rådet. 

Vad partierna kan ta ställning till i frågan om kemikaliepolitik, som spiller över på kosmetika

  • Förhållningssätt: Restriktiv, riskbaserad, vetenskaplig, försiktighetsprinciper?
  • Bevisbörda: Är kemikalier farliga tills motsatsen bevisats, eller tillåtna så länge ingen skada bevisats?
  • Nationellt handlingsutrymme: Ska enskilda länder kunna gå före EU och vill man att Sverige gör det, eller ska vi harmonisera kemikaliepolitiken med EU?
  • Ämnesbedömning: Ämne för ämne, eller gruppvisa förbud?
  • Produktsäkerhet: Var i kedjan ska kontrollen sitta?
  • Transparens: Hur mycket ska köparen få veta?
  • Avvägning mot handel och konkurrenskraft: Vad får politiken kosta?
  • Tempo: Snabbt och tvärgående, eller stegvis och frivilligt?

Centerpartiet (C) 

Centerpartiet skriver att de arbetar på allt "från skärpta EU-regler till nationella krav". Man vill skärpa kemikalielagstiftningen på EU-nivå, ställa tydligare krav på företag på att fasa ut farliga kemikalier och utöka konsumenternas makt genom att kräva tydligare konsumentinformation; det är dock lite otydligt vad man vill ska ske på vilken nivå. På sin sajt skriver de att de vill driva på inom EU för ett totalförbud mot PFAS och skärpa kontrollen av importerade varor så att farliga produkter stoppas vid EU:s gräns.

Kristdemokraterna (KD)

Kristdemokraterna nämner uttryckligen kosmetika som en produktkategori central för skadliga kemikalier, och vill öka möjligheterna för enskilda länder och verksamhetsutövare att fasa ut giftiga ämnen på egen hand. Det här arbetet menar man är en viktig del av ett hälsoförebyggande arbete. Man skriver också att mikroplaster, gifter och hormonstörande ämnen har en omfattande påverkan på människors hälsa.

Tillsammans de övriga regeringspartierna föreslog man i juli ett nationellt PFAS-förbud som är tänkt att träda i kraft före ett EU-förbud.

Liberalerna (L)

Liberalerna vill att kemikaliepolitik ska drivas utifrån en försiktighetsprincip där “strikta vetenskapliga bedömningar av kemikalier” ska främjas. Man vill fortsätta utveckla EU:s kemikalielagstiftning REACH och efterfrågar ökad transparens kring kemikalieinnehåll i hela leverantörskedjan, även för importerade varor - men man vill samtidigt inte att lagstiftningen blir ett hinder för fri handel. I sina texter lyfter man också ett särskilt fokus på 1) barn och unga och 2) utfasning av hormonstörande ämnen.  

Tillsammans de övriga regeringspartierna föreslog man i juli ett nationellt PFAS-förbud som är tänkt att träda i kraft före ett EU-förbud.

Miljöpartiet (MP)

Miljöpartiet vill omgående förbjuda alla PFAS-ämnen som grupp och vill trycka på för fler gruppvisa förbud på EU-nivå, "reformera och skärpa EU:s gemensamma kemikaliepolitik" samt aktivt förhindra spridning av mikroplaster. Partiets uttalade mål är att "alla farliga kemikalier ska fasas ut". Specifikt kring PFAS vill man driva på för att skärpa kemikalielagstiftningen inom EU och samtidigt använda nationella förbud när det går. 

Alice Bah Kuhnke har pratat en del om att förbjuda hormonstörande ämnen i specifikt kosmetika i sociala medier. 

Moderaterna (M)

Moderaterna har ingen flik på sin sajt som beskriver partiets hållning i frågan om kemikalier, men man menar att EU:s kemikaliestrategi idag präglas av en överdriven försiktighetsprincip och man verkar för det man kallar för minskad symbolpolitik. Moderaternas kemikaliepolitiske talesperson skrev en debattertikel i Aktuell Hållbarhet så sent som hösten 2025 och nämnde då att Moderaterna vill ha en kemikaliepolitik byggd på “sunt förnuft, vetenskap och balans”. Man skriver att lagstiftningen kring kemikalier bör grunda sig mer på faktisk risk och mindre på teoretiska farligheter. 

I en riksdagsmotion har M argumenterat för en kemikaliepolitik som bygger på vetenskapliga fakta och riskbedömningar, kombinerat med harmoniserad EU-lagstiftning snarare än nationella särkrav.

Moderaterna och de övriga regeringspartierna föreslog i juli ett nationellt PFAS-förbud som går före ett eventuellt förbud inom EU.

Socialdemokraterna (S)

Socialdemokraterna vill driva på för skärpta kemikalielagar i EU och snabbt genomföra EU:s kemikaliestrategi, fasa ut hormonstörande ämnen (som exempelvis PFAS), verka för ett nationellt totalförbud mot PFAS så snart det är möjligt och stärka Kemikalieinspektionens uppdrag kring tillsyn av produkter i hushållen. Partiet har historiskt lyft hudvårdsprodukter och kosmetika som exempel på kategorier där sådana ämnen förekommer. Man fokuserar också på skärpta kontroller av importerade produkter. 

Sverigedemokraterna (SD)

På Sverigedemokraternas sajt hittar vi inget tydligt ställningstagande i frågor om kemikalier. När Naturskyddsföreningen inför EU-valet 2024 gjorde en enkät bland partierna sade Sverigedemokraterna att de är positiva till ökad transparens kring kemikalieinnehåll i varor och material. I samma enkät ställde de sig delvis bakom en skarpare kemikalielagstiftning inom EU och motiverade sitt svar med att lagstiftningen kontinuerligt behöver utvärderas och ses över.

I Naturskyddsföreningens enkät inför riksdagsvalet 2026 svarar Sverigedemokraterna som enda parti nej till att Sverige bör driva på för att en bred generell PFAS-begränsning antas på EU-nivå och införs skyndsamt nationellt, detta med hänvisning till att kemikalier med PFAS även används inom exempelvis läkemedelstillverkning. Som vi förstår det handlar nejet främst om begränsningarna på EU-nivå, samtidigt har nämligen Sverigedemokraterna efterfrågat en nationell strategi för sanering av PFAS.

Vänsterpartiet (V)

Vänsterpartiet driver en restriktiv kemikaliepolitik, tycker att Sverige har mycket att göra på området och skriver på sin sajt att “inga nya kemikalier ska börja användas innan man tagit reda på om de innebär risker för människor och miljön” - alla kemikalier som inte studerats tillräckligt ska bedömas som farliga. 

Partiet vill också att EU:s regelverk ska ge enskilda länder större möjlighet att införa strängare kemikalieregler, detta av miljö- och folkhälsoskäl. Vänsterpartiet anser inte att det ska vara tillåtet att sälja och konkurrera med varor inom EU som inte lever upp till krav för hälsa, miljö och för rimliga arbetsvillkor. Man pekar specifikt ut den ökade mängden varor som köps från Kina, via dropshippingsajter.

Vårt medskick till partierna

Följande är inte ett politiskt ställningstagande, men i vår research har vi hittat ett par luckor vi gärna hade sett att partierna lyckas adressera i framtiden som utigår ifrån hur kemikalielagstiftningen faktiskt funkar inom EU, där SCCS gör bedömningar av ämnen och dess tillåtenhet, så att man kan få en bredare bild av vad partierna faktiskt tycker:

  • Vad tycker man om nuvarande process där EU bedömer ingredienser som säkra eller osäkra (SCCS-bedömningar, gränsvärden)?
  • Hur ställer man sig till bevisbörda kring kemikalier i kosmetika, ska kemikalier vara farliga tills motsatsen bevisats, eller tillåtna så länge ingen skada hittills bevisats
  • Hur förhåller man sig till ämnen som är t.ex. misstänkt men inte bevisat hormonstörande?
Siri Melin
Först publicerad:
2026-09-10
Senast GRANSKAD:
2026-09-10