87 % av solskyddsnördarna: Det borde vara obligatoriskt att skriva ut UVA-faktorn på solskydd

Trots att UVA-strålning är den primära drivkraften bakom fotoåldrande, pigmentfläckar och hudcancer finns inget krav på att tillverkarna behöver skriva ut det faktiska UVA-skyddet på förpackningen. I Glowaddictions solskyddundersökning med 416 svarande tycker 87 % att det ska vara obligatoriskt för tillverkarna att skriva ut det faktiska UVA-skyddet på solskyddsprodukter.

Det finns en detalj på många solskyddsförpackningar som ser ut som information men egentligen inte är särskilt givande: Det är antingen en liten cirkel med bokstäverna UVA inuti eller en märkning med plustecken av typen "PA++++". Båda systemen antyder att produkten skyddar mot UVA-strålning, och det kommer den göra: Men ingen av dem berättar exakt hur bra.

Det enda värde som faktiskt mäter UVA-skyddsnivån på ett konkret och jämförbart sätt är UVA-PF – ett tal framtaget med samma typ av metodik som SPF-värdet. Och det är sällan utskrivet.

Varför spelar UVA-skyddet roll?

En kort bakgrund för den som inte är helt hemma i UV-terminologin: Solljus består av flera typer av strålning, varav UVB och UVA är de som når jordytan och påverkar huden.

UVB är den strålning som orsakar solbränna. Det är också den strålning som SPF-värdet mäter skyddet mot.

UVA tränger djupare ner i huden, når dermis och bryter ner kollagen och elastin. Det är den typ av strålning som driver på fotoåldrande, pigmentförändringar och – precis som UVB – bidrar till hudcancer. Till skillnad från UVB varierar UVA-intensiteten inte lika mycket med årstid och tid på dygnet. Den är nästan konstant året om, och tränger igenom moln och glas.

Mer läsning: UVA-skolan - varför pratar alla hudnördar om UVA-faktorn i solskydd?

Vad säger märkningssystemen – och vad säger de inte?

Idag finns det i praktiken två olika system som används för att kommunicera UVA-skydd:

‍UVA-cirkeln är en frivillig märkning som visar förhållandet mellan UVA- och UVB-skyddet på en förpackning utifrån EU:s minimikrav på att UVA-PF ska vara minst en tredjedel av SPF-värdet. Det berättar inte hur högt UVA-skyddet faktiskt är – bara att produkten når upp till miniminivån. Ett solskydd med SPF 50 har en minimigräns på UVA-PF 16,6 inom EU. ‍
PA-skalan är ett japanskt system med fyra nivåer, från PA+ till PA++++. Den är vanlig på koreanska och japanska solskydd och nivåerna säger vilket UVA-skydd en produkt minst har. Produkter med extremt högt UVA-skydd hamnar i samma kategori som produkter som bara tar sig över minimigränsen för klassificieringen. Ett solskydd med PA++++ har minst 16.0 i UVA-PF.

Problemet: Två produkter med identiskt SPF-värde kan alltså ge radikalt olika skydd mot UVA-strålning, där den ena precis klarar EU:s miniminivå på 16,6 och den andra har ett UVA-PF på över 40.

Mäter alla tillverkare UVA-PF?

Det vi vet är att alla tillverkare har koll på sina produkters UVA-PF eftersom UVA-skyddet enligt EU:s regler måste motsvara minst en tredjedel av SPF-siffran, en gräns som är omöjlig att hålla koll på utan att faktiskt mäta det.

Varför skrivs UVA-PF inte ut idag?

På frågan om varför UVA-PF inte skrivs ut är det svårt att få ett rakt svar. När vi pratar med branschorganisationer och solskyddskunniga verkar det som att huvudanledningen är just att det inte finns några regulatoriska krav på att värdet måste kommuniceras till konsumenter. Man pekar också på också att konsumenterna hittills inte riktigt efterfrågat att siffran skrivs ut: UVA-PF är ett mått få känner till.

I vår undersökning är det dock tydligt: 87 % av de svarande tycker att det borde vara obligatoriskt att skriva ut UVA-PF på förpackningen.

87 % av hudvårdsnördarna: "Det borde vara obligatoriskt att skriva ut UVA-skyddsnivån på förpackningen"

I vår stora solskyddsundersökning ställde vi fyra frågor om UVA-märkning. Svaren är tydliga.

Är UVA-PF något du tar reda på idag?

Bara 13 % gör det konsekvent. 56 % gör det aldrig. Anledningen till det är tydlig när man, bland fritextsvaren: Det är på tok för krångligt att ta reda på och vissa tillverkare har till och med beslutat att inte dela UVA-PF.

Tycker du att dagens märkningssystem är tydligt?

75 % svarar nej. 10 % tycker det är tydligt.

Skulle det spela roll för dig om UVA-PF skrevs ut?

81 % säger ja. Bland de som är osäkra svarar de flesta att andra egenskaper hos ett solskydd ändå kommer vara viktigare. "Jag tror att jag hade kollat på UVA-PF om det stod på förpackningarna, men jag tror inte jag hade prioriterat det framför konsistens och andra faktorer som påverkar hur ofta jag använder den", skriver en svarande.

Borde det vara obligatoriskt för tillverkarna att skriva ut UVA-PF?

87 % tycker att det borde vara obligatoriskt. Och det är en av de mest entydiga frågorna i hela surveyn. Och det är inte en grupp ointresserade tillfällighetsköpare som svarar, det är 416 vana solskyddsanvändare som aktivt valt att delta i en lång enkät om just solskydd.

Transparens kring UVA-PF kan vara en konkurrensfördel

Fritextsvaren i surveyn är läsvärda och de stärker bilden av att man gärna hade sett ett regulatoriskt krav på att tydligt kommunicera UVA-skyddsnivå.

"Tänker att det är lite samma som att vi har krav på ingredienslistor och SPF, så varför inte UVA? Allt som kan hjälpa oss konsumenter att välja rätt är guld."

^{En svarande i Glowaddictions solskyddssurvey}

"Det är svårt att fatta informerade beslut när informationen inte finns tillgänglig på ett enkelt sätt."

^{En svarande i Glowaddictions solskyddssurvey}

Med det sagt finns det alltså samtidigt inga regelverk som hindrar företag från att skriva ut UVA-PF på förpackningarna själva, utan att det behöver finnas ett regulatoriskt krav som tvingar fram transparens. "Eftersom det är en så väsentlig del i skyddet så tycker jag att det minsta ett företag kan göra är att åtminstone skriva ut det på förpackningen", skriver en svarande. "Att göra UVA-PF mer lättillgängligt för de som vill veta hade varit bra, men jag är osäker på om det borde vara ett tvång att ha det på förpackningen", skriver en annan.

Andra beskriver hur de försökt ta reda på UVA-skyddet på egen hand och fastnat i en djungel. Det är samtidigt tydligt att konsumenterna känner ett starkt förtroende för varumärkena som väljer att kommunicera den faktiska UVA-skyddsnivån frivilligt. De med pigmentfläckar, melasma eller solallergi är särskilt tydliga: För dem är UVA-skyddsnivån inte en detalj, det är den viktigaste informationen de kan ta del av och de är inte nöjda med varken UVA-cirkel eller PA-skala.

"Ju mer information jag får av förpackningen, ju lättare blir mitt val av köp om jag inte behöver kolla upp på egen hand."

^{En svarande i Glowaddictions solskyddssurvey}

Det finns också en grupp respondenter som lyfter PA-skalans begränsning specifikt – och som uppger att de trott att PA++++ representerade det högsta möjliga skyddet. Vilket är begripligt, för det ser ut som att det gör det.

Vad händer på EU-nivå?

Det pågår en diskussion om solskyddsmärkning inom EU just nu där branschorganisationen Cosmetics Europe (som svenska KoHF är del av) medverkar och bidrar med kunskap. Arbetet väntas presenteras i slutet av 2026.

Av allt att döma är fokus rör arbetet förenkling för konsumenterna primärt kring skyddsnivåer i största allmänhet och det återstår att se om man väljer att hantera UVA-skydd och transparens som en del av det här arbetet.

Vad kan man göra om man vill ta reda på UVA-PF?

I väntan på eventuella regulatoriska krav kan man som konsument söka efter UVA-PF i produktbeskrivningar, hos återförsäljare som redovisar det, eller kika i vår lista med UVA-skydd på några av de mest populära ansiktssolskydden.

Att höra av sig till tillverkare kan verkligen kännas som ett jobb som inte borde behövas, men samtidigt tänker vi så här: Ju fler som hör av sig till tillverkare och frågar, desto större sannolikhet att både bransch och beslutsfattare till slut tolkar in ett större intresse från konsumenterna. Ska vi göra det, tillsammans?

________________

Om materialet

Undersökningen genomfördes av Glowaddictions i maj 2026 där 416 personer i vårt community Glowtalks svarade på en survey om solskyddsvanor.

Kritieret för att deltaga i surveyn var att vara en "van solkrämsanvändare", vilket enligt vår definition är att använda en solkräm med minst SPF 30 på minst en kroppsdel 5-7 dagar i veckan under sommarhalvåret. 56% av de svarande solskyddsanvändarna använder SPF regelbundet även på vintern.