Solskydd, SPF och UV-strålning: Här är allt du behöver veta

Vad är UV-strålning?

UV står för ultraviolett, och UV-strålning är en typ av elektromagnetisk strålning från solen som vi inte kan se med blotta ögat. Den ligger precis utanför det synliga ljusets spektrum och finns där oavsett om du ser den eller inte. UV-strålning försvinner inte för att det är molnigt, och den tar sig in genom fönsterglas.

Det som gör UV-strålning särskilt svår att förhålla sig till är just att den är helt osynlig. Du kan inte känna den, du ser den inte, och skadan den orsakar syns ofta inte förrän långt senare. Det finns inget i kroppen som larmar när det är dags att börja skydda sig, utan det kräver en aktiv strategi.

UV-strålning är inte en enda sak. Den delas in i UVA, UVB och UVC beroende på våglängd. UVC är den farligaste varianten men filtreras bort helt av atmosfären och når aldrig marken. Det du behöver bry dig om är UVA och UVB, och det är värt att förstå skillnaden eftersom att de två strålningstyperna kräver olika skydd.

UVA: Strålning som åldrar huden i förtid

UVA-strålarna är långa och penetrerar djupt ned i huden där de påverkar underliggande hudlager, bindväv och blodkärl. De utgör hela 95 % av den UV-strålning som når oss och är närvarande året runt, även på mulna dagar och inomhus vid fönster.

UVA-strålning kan orsaka både fotoåldrande och hudcancer. Eftersom strålarna penetrerar så djupt ger de sällan någon märkbar solbränna, men kan ge en tillfällig mörkare hudton, troligen för att de oxiderar pigmenten. Den riktiga skadan syns först långt senare när den redan har skett.

UVB: strålningen som bränner huden

UVB-strålarna är färre och har kortare våglängd, men högre energi. De utgör bara 5 % av UV-strålningen och påverkar främst de yttre hudlagren -- men den höga energin gör dem skadliga. Strålarna absorberas direkt av cellernas DNA och kan orsaka mutationer som leder till hudcancer. Det är UVB-strålarna som i huvudsak orsakar den mer varaktiga solbrännan som är fullt utvecklad först 48-72 timmar efter exponering.

UVB-intensiteten påverkas av tid på dagen, årstid och molntäcke. Vid klart väder är exponeringen högre eftersom molnen inte bryter strålarna.

Varför ska man skydda sig mot UV-strålning?

Även om solsken är härligt och UV-strålning behövs för att kroppen ska kunna bilda D-vitamin är UV-strålning, för att vara riktigt krass, skadlig i fel mängd - och det är lättare att få för mycket än för lite. UV-strålning ökar risken för både DNA-skador och hudcancer. Enligt Cancerfonden är UV-strålning den huvudsakliga orsaken till de över 4 000 fall av melanom som diagnostiseras i Sverige varje år.

Att skydda sig kan:

• Minska risken för att utveckla hudcancer
• Hjälpa huden att åldras på bästa möjliga vis
• Förebygga pigmentfläckar
• Skydda hudens kollagen- och elastinstruktur
• Minska inflammation och potentiella solskador

Upp till 80-90 % av det som brukar kallas "hudåldrande" - linjer, pigmentfläckar, försämrad elasticitet och ojämn hudton beror inte på kronologisk ålder utan på ett livs ackumulerad UV-exponering. Ett bra skydd mot solen är alltså den enskilt bästa age-well strategin för huden.

Så skyddar du dig mot UV-strålning: Säsong för säsong

Så mäts skydd mot solen: Om SPF och UVA-PF

Vilket skydd du får av en produkt mäts och märks olika beroende på om skyddet mäts utifrån UVA- eller UVB-strålning. Inom EU ska alla solskydd testas enligt ISO 24444, en internationell standard som specificerar exakt hur testet ska gå till. I praktiken innebär det att solskyddet appliceras på riktiga testpersoner i en kontrollerad dos om 2 mg per cm² hud, varefter huden bestrålas med en artificiell UV-källa. Efter det kan produkten märkas ut med rätt solskydd.

SPF: Anger hur starkt skyddet är mot UVB-strålning

SPF står för Sun Protection Factor och är ett standardiserat mått på hur väl ett solskydd skyddar mot UVB-strålning. Skalan är reglerad inom EU och SPF-värdet på en produkt ska vara underbyggt av ISO-standardiserade tester - det är alltså inte ett tal tillverkaren hittar på själv. Siffran anger hur många gånger mer UVB-dos huden tål med solskydd jämfört med utan. Om du kan vistas i solen en minut utan att bränna dig multiplicerar SPF 30 din tid med 30. Detta är dock ett mått framtaget för laboratoriemiljö - i verkliga livet spelar appliceringsmängd, svettning och bad stor roll för det faktiska skyddet.

UVA-PF: Anger hur starkt skyddet är mot UVA-strålning

Inom EU är det lagstadgat att UVA-skyddet i ett solskydd måste vara minst en tredjedel av produktens SPF-värde. Ett solskydd med SPF 50 måste alltså ha ett UVA-PF på minst 16.6.

Det är värt att känna till att UVA-faktorn sällan anges som ett exakt tal, vilket gör det svårt att jämföra produkter. Det du kan göra är att leta efter produkter som tydligt kommunicerar ett högt UVA-PF, snarare än att nöja dig med sigillet som bara bekräftar att minimikravet är uppfyllt.

UVA-sigillet

UVA-sigillet är en märkning som anger om en produkt uppnår EU:s minimikrav på UVA-PF. Märkningen är frivillig från tillverkarnas håll och används sällan eftersom att den inte säger mer än att tillverkaren följer lagen.

PA-skalan

PA-skalan hypeas som en skala för den som jagar högt UVA-skydd men är i praktiken bara relevant för solskyddsprodukter med SPF 30 eller lägre, när du köper solskydd inom EU. PA-skalans högsta markering, PA++++, innebär att en produkt har ett UVA-PF över 16 och på solskydd med SPF 50 måste UVA-PF vara minst 16,6. Här kan du läsa mer om hur PA-skalan fungerar.

Solskydd: Kemiska, fysikaliska och fysiska

‍

Principen är densamma för alla solskydd: Filtren i produkten fångar upp UV-strålningen och hindrar den från att nå och skada hudcellerna. Hur de gör det skiljer sig beroende på vilken typ av filter produkten innehåller, och det påverkar allt från konsistens till utseende på huden. Solskydd som säljs inom EU får bara innehålla filter som SCCS (Scientific Committee on Consumer Safety) har godkänt och som finns listade i EU:s kosmetikaförordning.

Kemiskt vs fysikaliskt solskydd: Vad är skillnaden?

Den största skillnaden mellan kemiskt och fysikaliskt solskydd ligger inte i hur de skyddar huden, utan i hur de upplevs och formuleras.

Hur mycket solskydd ska man smörja in sig med?

För att uppnå det skydd som anges på förpackningen behöver man smörja in sig med 2 mg produkt per cm² hud. I ansiktet respektive kroppen innebär det, för en vuxen:

• Ansikte och hals: 2,5 ml, vilket motsvarar 2–3 fingerlängder solskydd. Det motsvarar ungefär ½–1 tesked produkt.
• Kroppen: 35–40 ml, 5 fingerlängder solskydd, vilket ungefär motsvarar ett snapsglas.

Hur ofta ska man återapplicera solskydd?

Man ska återapplicera solskydd varannan timme vid solexponering, och oftare än så om du badar eller svettas mycket. Skyddet från ditt solskydd reduceras över tid. Särskilt i solen när man svettas, när man badar och genom friktion från kläder och handdukar.

Behöver man använda solskydd varje dag?

Ja, det rekommenderas av dermatologer. UVA-strålning finns året runt, även under molniga dagar. Den kan dessutom tränga genom fönsterglas. Det innebär att huden utsätts för UVA-strålning även under vardagliga aktiviteter som att promenera eller sitta i bilen där man annars kanske tänker sig vara skyddad.

Kan man använda samma solskydd i ansiktet som på kroppen?

Rent tekniskt fungerar det, men i praktiken är det sällan en bra idé. Solskydd för kroppen är ofta formulerade för tjockare hud och större ytor. Konsistensen är tyngre, de kan vara komedogena och de är sällan testade för ansiktshud.

Risken är att du antingen täpper till porerna eller, lika vanligt, att du tycker det känns för kladdigt och lägger på för lite. Eftersom mängden är avgörande för att faktiskt få det skydd som står på förpackningen är det värt att ha ett separat solskydd för ansiktet som du faktiskt vill använda i riklig mängd.

Räcker det med SPF i dagkrämen?

Sällan. Problemet är inte att SPF-filtren i dagkrämer inte fungerar utan att man nästan aldrig lägger på tillräcklig mängd. För att nå det skydd som anges på förpackningen behöver du ungefär en halv tesked till ansiktet. Det är betydligt mer än vad de flesta lägger på av sin dagkräm, och mer än vad huden egentligen behöver av återfuktning.

En dagkräm med SPF 30 som appliceras i normal mängd ger dig i praktiken runt SPF 10-15. Tänk på SPF i dagkräm som ett komplement, inte ett fullvärdigt solskydd.

Kan man blanda sitt solskydd med serum eller dagkräm?

Nej, eftersom att du späder ut solskyddsfiltret när du blandar produkter, vilket direkt sänker det faktiska SPF-värdet du får på huden. Du vet inte längre hur mycket filter som faktiskt sitter kvar, och fördelningen blir ojämn. Lägg på produkterna i lager istället, vänta gärna en minut mellan varje steg om du vill att de ska hinna sätta sig ordentligt.

Är jag helt skyddad om jag använder smink med SPF i?

Nej. Makeup med SPF appliceras nästan alltid i för liten mängd för att ge det skydd som anges på förpackningen, och kommer ofta med en lägre dos solskyddsfilter. Därför bör SPF i makeup ses som ett komplement till att smörja in sig med solskydd och inte en ersättning.

Ska man ha solskydd under eller över makeup?

Under. Solskyddet ska ligga direkt på huden, eller ovanpå ett eventuellt fuktserum eller dagkräm, men alltid innan makeup. Det beror på att solskyddets filter behöver bilda ett jämnt lager mot huden för att fungera. Om du lägger foundation eller primer emellan riskerar du att filtret inte fördelas som det ska.

Varför luktar solskydd så konstigt, och finns det sådana som inte luktar alls?

Den karakteristiska "solkrämslukten" kommer framför allt från kemiska UV-filter, särskilt äldre varianter som octinoxate och oxybenzone, som har en ganska distinkt doft. Många formuleringar döljer den med parfym, vilket i sig kan irritera känslig hud.

Det finns gott om solskydd som luktar nästan nada. Leta efter produkter utan parfym och formulerade med nyare kemiska filter som Tinosorb eller Uvinul, alternativt fysikaliska filter som zinkoxid. Koreanska och japanska solskydd är generellt kända för lätta, doftsvaga formuleringar.

Hur ska jag tänka kring barn och solskydd?

Barn behöver både mer skydd och dessutom hjälp från vuxna för att hålla sig säkra i solen. Vi har en hel guide kring barn och solskydd som finns att hitta här.

Hur länge håller en öppnad flaska solskydd?

En öppnad flaska solskydd håller i ungefär 12 månader och bör därefter bytas ut, eftersom att solskyddet annars kan påverkas på sättet att du inte får det solskydd som anges på flaskan.

Vad mer kan vara bara att veta om UV-strålning och solskydd?

• Solskydd är känsliga mot luft och värme och bör inte byta förpackning eftersom att de kan förlora sin effekt. Det är alltså inte en bra idé att försöka spara plats i strandväskan genom att hälla över solskydd i mindre flaskor.
• Ögonen och huden runt ögonen skyddas bäst med solglasögon. Många tillverkare skriver ut vilket UV-skydd deras solglasögon ger.
• Snö, vatten och sand reflekterar UV-strålning och därför är det lika viktigt att skydda sig både på stranden och i skidbacken.

‍