Det är inte hudvårdens mest glamourösa produkt, men definitivt den allra viktigaste om man är mån om sin hud och hälsa. Solskydd, SPF, är steget i din hudvårdsrutin som kan förebygga pigmentfläckar, skydda kollagenstrukturen och skydda mot solskador. Trots det är det fortfarande många frågor kring SPF – för hur mycket ska man egentligen ska använda och behöver man verkligen använda solskydd varenda dag?

Vad är UV-strålning och är det viktigt att skydda sig mot?

Du har säkert hört den förr, men av någon anledning är det bra att påminnas – för det är ju så lätt att vara och trivas i solen på den där uteserveringen eller strandhandduken.

UV står för ultraviolett, och är en typ av elektromagnetisk strålning från solen som vi inte kan se med blotta ögat. Den ligger precis utanför det synliga ljusets spektrum, med andra ord: Den finns där även när du inte ser den, och den försvinner inte för att det är molnigt eller för att du är inomhus.

UV-strålning delas in i tre typer baserat på våglängd: UVA, UVB och UVC. UVC är den farligaste varianten men filtreras bort helt av atmosfären och når aldrig marken. Det är UVA och UVB du behöver bry dig om — de har olika egenskaper, tränger in i huden på olika djup och orsakar olika typer av skada.

Det som gör UV-strålning särskilt svår att förhålla sig till är att den är helt osynlig. Du kan inte känna den på huden, du ser inte när den är stark, och skadan den orsakar syns ofta inte förrän långt senare. Det är därför UV-skydd kräver en aktiv strategi: Det finns inget i kroppen som larmar när det är dags att börja skydda sig.

Vad är skillnaden på UVA och UVB-strålning? 

UVA: Strålning som åldrar huden i förtid 

UVA-strålarna är långa, många och närvarande året runt. De står för 95 % av UV-strålningen och penetrerar genom moln och fönster djupt ned i huden där de påverkar de underliggande hudlagren, bindväv och blodkärl. På lång sikt är de dessutom med och bidrar till utvecklingen av hudcancer.  UVA-strålningen eldar också på inflammatoriska processer i huden som triggar tillstånd som akne och rosacea. Eftersom UVA-strålarna penetrerar så djupt ger de sällan någon märkbar varaktig solbränna. Däremot kan UVA-strålarna ge en omedelbar tillfällig mörkare hudton. Man tror att det beror på att UVA-strålarna oxiderar pigmenten.

Den riktiga skadan UVA-strålarna lämnar efter sig som förtida åldrande syns först långt senare, när skadan redan har skett. Det är därför det är så viktigt att skydda sig mot solen även om du inte bränner dig.

UVB: Strålning som bränner huden 

UVB-strålarna är färre och har kortare våglängd, men har högre energi. De utgör endast 5 % av strålningen och påverkar främst de yttre hudlagren, men låt dig inte luras för det – deras höga energi gör dem mycket skadliga för huden och hudhälsan. Strålarna absorberas direkt av cellernas DNA och kan därför orsaka mutationer som leder till hudcancer. Det är UVB-strålarna som i huvudsak står för den mer varaktiga solbrännan som sakta utvecklas efter solexponeringen. Först 48–72 timmar efter exponering är den fullt utvecklad.

UVB-strålningens intensitet påverkas av tid på dagen och året (det vill säga solens vinkel). Vid klart väder är UVB-exponeringen högre, eftersom det inte finns några moln som bryter strålarna. 

Kombinationen mellan UVA- och UVB-strålningen är särskilt skadlig

Det som gör kombinationen av UVA och UVB särskilt otäck är att de skadar huden på olika sätt och i olika lager — och att du kan exponeras för den ena utan att märka den andra. En molnig dag ger dig i princip fullt UVA-påslag men reducerat UVB. Du bränner dig inte, men huden åldras.

Varför är det viktigt att skydda sig mot UV-strålning?

Det korta svaret är att UV-strålning är den enskilt största påverkbara faktorn för hur huden åldras, och tyvärr också en av de vanligaste orsakerna till hudcancer. Upp till 80–90 % av det som brukar kallas "hudåldrande", alltså linjer, pigmentfläckar, försämrad elasticitet och ojämn hudton, beror inte på kronologisk ålder utan på ett livs ackumulerad UV-exponering. Det är inte något som händer på semestern. Det händer varje dag, lite i taget.

Vad är ett solskydd och hur skyddar det mot UV-strålning?

Solskydd är produkter som skyddar huden mot ultraviolett strålning (UV) från solen. Genom att filtrera bort eller absorbera strålarna kan solskydd bidra till att:

• Förebygga pigmentfläckar
• Skydda hudens kollagen- och elastinstruktur
• Minska inflammation och potentiella solskador
• Minska risken för att utveckla hudcancer
  

‍‍

Hur fungerar solskydd?

Alla solskydd, oavsett typ, fungerar genom att filtrera bort UV-strålning innan den når huden och skadar hudcellerna.

Vilka olika typer av solskydd finns?

Solskydd delas ofta in i tre kategorier:

• ‍Kemiska (organiska): Som till exempel avobenzone och octocrylene, absorberar UV-strålning och omvandlar energin till värme innan de hinner skada hudcellerna.
• ‍Fysikaliska (mineraliska): Främst zinkoxid och titandioxid – fungerar på liknande sätt och absorberar också en stor del av UV-strålningen. De kan dessutom sprida och reflektera en mindre del av ljuset från hudytan.
• ‍Fysiska: Filter som är rent fysiska. Alltså: Kläder, hattar och skugga.

Alla typerna kan ge effektivt skydd mot UV-strålning när de används på rätt sätt eller i rätt mängd.

Skillnader mellan kemiskt och fysikaliskt solskydd

Den största praktiska skillnaden mellan kemiskt och fysikaliskt solskydd ligger inte i hur de skyddar huden, utan i hur de upplevs på huden och hur de formuleras. Fysikaliska filter kan ibland ge en vit hinna eftersom partiklarna ligger mer på hudytan, medan kemiska filter ofta har en mer transparent och lätt konsistens.

Myter om kemiskt vs fysikaliskt solskydd

• Fysikaliskt solskydd är mer "naturligt": Falskt. Det finns många myter om att fysikaliskt solskydd skulle vara bättre för att det är "mer naturligt". Faktum är dock att den mesta zinkoxiden i solskydd är syntetiskt framställd.
• ‍Alla kemiska solskydd är hormonstörande: Falskt. Inom EU:s kosmetikalagstiftning är mängder av kemiska solskydd godkända för användning.

Vad står SPF för och vad betyder siffran, t.ex. SPF 30?

SPF står för Sun Protection Factor och siffran anger hur väl ett solskydd skyddar mot UVB-strålning.

Hur skyddar man sig mot UVA-strålning, om SPF framför allt blockerar UVB-strålning?

Inom EU är det lagstadgat att UVA-skyddet i ett solskydd måste vara minst en tredjedel av produktens SPF-värde, men den exakta UVA-faktorn anges sällan på förpackningen. Inom EU märks ibland produkter med ett sigill som visar att produkten når upp till minimivärdet. Här kan du se en fullständig tabell över miniminivåerna för UVA-skydd i EU-produkter.

UVA-strålning mäts i separata skalsystem: PPD och PF. Asiatiska solskydd, japanska och koreanska, anger ofta UVA-skydd utifrån PA-systemet (PA+, PA++, PA+++ eller PA++++).

Hur bra skyddar min SPF?

• SPF 15 blockerar ca 93 % av UVB-strålningen vid full applicering
• SPF 30 blockerar ca 97 % av UVB-strålningen ‍vid full applicering‍
• SPF 50 blockerar ca 98 % av UVB-strålningen vid full applicering

Här kan du se en fullständig tabell över hur väl ditt solskydd skyddar.

‍

‍

Hur mycket solkräm ska man använda när man smörjer in sig?

För att uppnå det skydd som anges på förpackningen testas solskydd i laboratorier med en dos på 2 mg produkt per cm² hud. I ansiktet respektive kroppen innebär det:

• Ansikte och hals: 2–3 fingerlängder solskydd. Det motsvarar ungefär ½–1 tesked produkt
• Kroppen: 5 fingerlängder solskydd, vilket ungefär motsvarar ett snapsglas

‍

Hur ofta ska man återapplicera solskydd?

Ungefär varannan timme vid solexponering. Oftare om du badar eller svettas mycket. Skyddet från ditt solskydd reduceras över tid. Särskilt i solen när man svettas, när man badar och genom friktion från kläder och handdukar.

Behöver man använda solskydd varje dag?

Ja, det rekommenderas av dermatologer och särskilt om du vill förebygga pigmentfläckar och solskador som leder till ett förtida åldrande av huden. UVA-strålning finns året runt, även under molniga dagar och kan tränga igenom fönster. Det innebär att huden utsätts för UVA-strålning även under vardagliga aktiviteter som att promenera eller sitta i bilen där man annars kanske tänker sig vara skyddad.

‍

‍

Är jag helt skyddad om jag använder smink med SPF i?

Nej. Makeup med SPF appliceras nästan alltid i för liten mängd för att ge det skydd som anges på förpackningen, och kommer ofta med en lägre dos solskyddsfilter. Därför bör SPF i makeup ses som ett komplement till att smörja in sig med solskydd och inte en ersättning.

Skyddar solskydd mot hudens åldrande?

Ja – och det är faktiskt den mest dokumenterade age-well-strategin. Upp till 80–90 % av synligt hudåldrande beror på UV-exponering. Genom att använda solskydd dagligen kan man därför bromsa utvecklingen av linjer och åldersfläckar och ge sig själv de bästa förutsättningarna för en stark hud genom livet.

Kan man använda samma solskydd i ansiktet som på kroppen?

Rent tekniskt fungerar det, men i praktiken är det sällan en bra idé. Solskydd för kroppen är ofta formulerade för tjockare hud och större ytor. Konsistensen är tyngre, de kan vara komedogena och de är sällan testade för ansiktshud. Risken är att du antingen täpper till porerna eller, lika vanligt, att du tycker det känns för kladdigt och lägger på för lite. Eftersom mängden är avgörande för att faktiskt få det skydd som står på förpackningen är det värt att ha ett separat solskydd för ansiktet som du faktiskt vill använda i riklig mängd.

Ska man ha solskydd under eller över makeup?

Under. Solskyddet ska ligga direkt på huden, eller ovanpå ett eventuellt fuktserum eller dagkräm, men alltid innan makeup. Det beror på att solskyddets filter behöver bilda ett jämnt lager mot huden för att fungera. Om du lägger foundation eller primer emellan riskerar du att filtret inte fördelas som det ska.

Räcker det med SPF i dagkrämen?

Sällan. Problemet är inte att SPF-filtren i dagkrämer inte fungerar utan att man nästan aldrig lägger på tillräcklig mängd. För att nå det skydd som anges på förpackningen behöver du ungefär en halv tesked till ansiktet. Det är betydligt mer än vad de flesta lägger på av sin dagkräm, och mer än vad huden egentligen behöver av återfuktning. En dagkräm med SPF 30 som appliceras i normal mängd ger dig i praktiken kanske SPF 10-15. Betrakta SPF i dagkräm som ett komplement, inte ett fullvärdigt solskydd.

Kan man blanda solskydd med serum eller dagkräm?

Nej, eftersom att du späder ut solskyddsfiltret när du blandar produkter, vilket direkt sänker det faktiska SPF-värdet du får på huden. Du vet inte längre hur mycket filter som faktiskt sitter kvar, och fördelningen blir ojämn. Lägg på produkterna i lager istället, vänta gärna en minut mellan varje steg om du vill att de ska hinna sätta sig ordentligt.

Varför luktar solskydd så konstigt, och finns det sådana som inte gör det?

Den karakteristiska "solkrämslukten" kommer framför allt från kemiska UV-filter, särskilt äldre varianter som octinoxate och oxybenzone, som har en ganska distinkt doft. Många formuleringar döljer den med parfym, vilket i sig kan irritera känslig hud. Det finns gott om solskydd som luktar nästan nada. Leta efter produkter utan parfym och formulerade med nyare kemiska filter som Tinosorb eller Uvinul, alternativt fysikaliska filter som zinkoxid. Koreanska och japanska solskydd är generellt kända för lätta, doftsvaga formuleringar.

Hjälp, jag får svid i ögonen av solskydd, vad gör jag?

Väldigt vanlig upplevelse, och det beror nästan alltid på en av två saker: Antingen innehåller solskyddet alkohol eller parfym som irriterar, eller så rinner det ner i ögonen när du svettas. Testa parfymfria solkrämer med låg alkoholhalt, eller att titta på produkter som skriver att de är "eye safe". Undvik också att applicera för nära ögonbrynen om du vet att du svettas.

‍

Vad är UV-index och varför tjatar folk om att gå ut och sola när UV-index är högt?

UV-index är en skala som mäter styrkan på den UV-strålning som faktiskt når marken just där du är, just då. Det är inte ett mått på hur varmt det är, hur soligt det ser ut eller hur blå himlen är utan mått på hur mycket UV-strålning som kommer träffa din hud när du går ut. Den går från 0 (ingen strålning alls, typ mitt i natten) upp till 11+ (extremt, som vid ekvatorn mitt på dagen). En svensk julidag har, enkelt räknat, ungefär UV-index 7 vilket är väldigt högt.

Grejen med att "passa på att sola när UV-index är högt" handlar om en ny och ganska farlig (!) trend bland framför allt unga som vill "maxa sin bränna". Det är alltså ingenting vi rekommenderar.

Vad är grejen med jordens lutning som gör att folk säger att man inte behöver solskydd i Sverige på vintern?

Det handlar om vinkeln solen träffar jordens yta och det är faktiskt fysik, inte myt. När solen står lågt på himlen, som den gör i Sverige under höst och vinter, färdas UV-strålningen genom ett mycket tjockare lager atmosfär innan den når marken. Atmosfären absorberar och sprider en stor del av UVB-strålningen under den resan, vilket innebär att UVB-nivåerna i Sverige från ungefär oktober till mars är väldigt låga. Det betyder att du varken bränner dig eller bildar D-vitamin från solen under de månaderna.

Men, och det här är det viktigaste: UVA-strålningen påverkas betydligt mindre av solens vinkel. UVA-strålningen är långvågig och tar sig igenom atmosfären mer obehindrat oavsett årstid. Det innebär att du även en grå dag i februari utsätts för UVA-exponering, särskilt om du är ute länge eller sitter vid ett fönster. För den som verkligen vill förebygga hudåldrande på lång sikt är dagligt solskydd motiverat året om.