SPF står alltid på förpackningen och vid det här laget vet alla att det är minst SPF 30 som gäller, men att ta reda på en produkts UVAPF är något helt annat. SPF-siffran på förpackningen berättar nämligen egentligen bara hur bra ett solskydd skyddar mot UVB-strålning och egentligen inte jättemycket om hur bra ett solskydd skyddar mot UVA-strålning. 

Varför är UVA-skyddet så viktigt?

Två produkter med SPF 50 kan ha helt olika UVA-skydd – och det är tyvärr UVA som i tysthet gör en stor del av skadan. Det här är ibland förvånande för folk som antar att SPF, det vill säga faktorn på förpackningen, liksom täcker allt. 

Bilden nedan visar effekten av två solskyddsprodukter med samma SPF men olika UVA-skydd (UVAPF) som är testade för att förebygga pigmentering orsakad av UV-ljus. 

Produkt A: SPF 50, UVAPF 13

Produkt B: SPF 50, UVAPF 21

Produkt B, som har högre UVAPF, är tydligt mer effektiv. Båda produkterna skyddar lika bra mot UVB, men inte lika bra mot pigmentering.

Hur mäter man UVA-skydd?

UVA-skydd mäts separat, i PPD eller UVA-PF (PF, Protection Factor) och handlar om hur mycket UVA-strålning som krävs för att orsaka pigmentering med skydd jämfört med utan.

För att skydda dig mot UVA-strålar vill du alltså ha så högt PF som möjligt, men tyvärr är det väldigt få solskyddstillverkare som tillgängliggör den här informationen. 

Hur fungerar PA++++-skalan för UVA-skydd?

Den japanska PA++++‑märkningen har blivit standard för många asiatiska solskyddsprodukter. Skalan går från ett till fyra plus och relaterar direkt till det numeriska PF-värdet:

PA+: PF 2–4 

PA++: PF 4–8

PA+++: PF 8–16

PA++++: PF 16+

Vad är UVA-sigillet, och vad betyder det?

UVA-sigillet är en märkning med bokstäverna UVA i en cirkel. Det används frivilligt av tillverkare för att signalera att ett solskydd uppnår EU:s minimikrav på UVA-skydd. 

Vad är skillnaden mellan PA++++-skalan och UVA-sigillet? 

Till skillnad från EU-sigillet ger PA-märkningen information om nivå – ett PA++++ är inte bara "godkänt": Det är det bästa möjliga på skalan. 

What, innehåller solskydd som säljs i EU inget UVA-skydd alls?

Jodå! 2006 satte man en standard inom EU: Alla solskydd skulle vara bredspektrumskydd och för att uppnå det måste UVA-skyddet i en produkt vara minst en tredjedel av SPF-värdet. Det innebär att en SPF 50 inom EU måste ha ett UVAPF på minst 16,6 (vilket alltså precis når upp till PA++++) och att en SPF 30 måste ha ett UVAPF på minst 10 (vilket alltså innebär PA+++).

EU-kravet innebär att du alltid vet att miniminivån är uppfylld, oavsett vad som står på förpackningen. Problemet bland hudvårdsnördarna är inte att vi är oroliga för att missa grundskyddet – det är att vi saknar information om hur långt över miniminivån ett givet solskydd faktiskt är. Och att man kanske vill ha en SPF 30 med PA++++, ändå.

Exempel: En SPF 50 med UVAPF 17 och en SPF 50 med UVAPF 42 är båda EU-godkända bredspektrum-produkter, men den ena kommer göra ett bättre jobb om du har melasma, hyperpigmenteringar eller bara vill maximera skyddet.

Exempel: En SPF 30 har UVAPF 10 som minimigräns. Det är ganska lite, sett till PA++++-skalan.

När är PA++++-skalan extra relevant?

PA++++-skalan är extra relevant för att kika på när du köper solskydd med SPF 30 eller lägre.

När är PA++++-skalan irrelevant?

När du köper en SPF-produkt inom EU som har SPF 50. Då säger PA++++-skalan ingenting och du får istället kolla med tillverkaren om du vill veta hur högt över UVA-PF 16 ditt solskydd har.

Varför skriver inte varumärkena ut UVA-PF?

Vår bästa gissning är för att det helt enkelt inte är obligatoriskt att göra. (Men vi tycker nog att det borde vara det.)

Hur vet jag vilket UVA-skydd min solkräm har?

Vill du veta exakt UVAPF på just din solkräm? Hör av dig till varumärket direkt och fråga - eller se om vi lyckats lista din favoritprodukt i vår lista över solskydd med riktigt hög UVAPF.

‍

‍

Mer läsning

Lista: Solkrämerna för ansiktet med högst UVA-skydd →

Allt du vill veta om SPF, solskydd och säker solning →

Så bra är ditt solskydd: Utifrån EU:s märkningar →