De seglivade myterna om solskydd är många och trots många och mångas försök att motbevisa dem dyker de upp i flödet år efter år. Får man verkligen cancer av solkräm? Och ska man verkligen inte smörja in barn under 12 månader? Vi har listat de vanligaste solskyddsmyterna och gör här vårt bästa för att slå hål på dem, en gång för alla.

Myt: Man behöver inte solskydd när huden ”härdats” och fått färg, en solbränna är skydd nog

Falskt ❌. När huden exponeras för solen vänjer den sig successivt till solens strålar och en solbränd hud är resultatet av detta. Det stämmer alltså att huden "härdas", men: Skyddet från "härdandet" motsvarar ungefär SPF 2-3, alltså väldigt långt under de "minst 30" som Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar.

Myt: Man får ingen färg om man har solskydd och det viktigaste som finns är att man blir brun

Falskt ❌. Idag finns inga solskydd som helt blockerar solens strålar. Är du i solen med solskydd kommer huden att utveckla en solbränna tids nog, som en reaktion på UV-strålningen, men det kommer att ta längre tid än om du solar utan. Problemet är färgen i sig är ett bevis på att huden redan tagit skada. Det finns ingen hälsosam solbränna: En solbränd hud är en skadad hud. Det kan inte vara det viktigaste som finns.

Myt: Man behöver inte mer SPF än den man får genom en dagkräm eller i smink

Falskt ❌. Även om det är bra med fler skyddande lager kommer appliceringsmängden av dagkräm eller smink inte upp i de nivåer som krävs för att få det skydd som anges på förpackningen.

Myt: Man behöver inte solskydd när det är molnigt ute

Falskt ❌. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten ger moln inte något större skydd mot UV-strålning, däremot kan det inge en falsk trygghet som får en att tro att solen inte är där om den inte syns. En mulen dag mitt på dagen är UV-index generellt sett högre än senare samma dag om himlen är molnfri.

Myt: Man får D-vitaminbrist av att smörja in sig med solskydd

Falskt ❌. Att använda solkräm kommer minska bildandet av d-vitamin, men enligt de studier som gjorts på ämnet verkar det inte vara på en nivå som gör att man riskerar D-vitaminbrist.

Enligt Livsmedelsverket räcker det med cirka 15 minuter av direkt solexponering på armar och ben, 2–3 gånger i veckan under juni och juli, för att vi ska kunna producera tillräckligt med D-vitamin. Vi har dessutom fler källor till D-vitamin att tillgå: Genom kost som fet fisk, ägg, mejeriprodukter som är berikade med d-vitamin och vid behov, via kosttillskott.

Myt: Kemiskt solskydd måste appliceras 20 minuter innan man går ut för att ha någon verkan

Falskt ❌. Ditt kemiska solskydd är aktivt direkt när du applicerar det, däremot är det bra att smörja sig innan man går ut i solen. (Annars går man ju ut oskyddad.)

Myt: Kemiska solskydd orsakar cancer, så även om SPF skyddar mot hudcancer ökar risken för andra sorters cancer

Falskt ❌. Det finns inga belägg för att de kemiska solskydd som är godkända för användning inom EU skulle vara cancerframkallande.

Myt: Barn under 12 månader ska aldrig smörjas in med solkräm

Falskt ❌. Varifrån den här myten kommer är för mig helt obegripligt, men jag tror att det grundar sig i misstolkningar av myndighetsråd.

Så här är det: Samtliga relevanta myndigheter rekommenderar i första hand skugga och kläder som solskydd till barn, so far so good, men det innebär inte att de avråder från solkräm. Hos 1177 kan vi läsa att barn som lärt sig krypa ska smörjas in på de kroppsdelar som inte går att skydda med kläder. Solkrämer finns för barn från tre månader och uppåt.

Myt: Fysikaliska solskydd reflekterar bort strålning medan kemiska solskydd absorberar den och omvandlar den till värme

Falskt ❌. Studier har visat att exempelvis zinkoxid inte reflekterar bort strålningen utan framför allt absorberar den och omvandlar den till värme, precis som kemiska solskydd gör. Ungefär 95% av strålningen absorberas av ett fysikaliskt filter och det är bara omkring 5% av strålningen som reflekteras bort.

Myt: Fysikaliskt solskydd är bättre och mer "naturligt"

Falskt ❌. Det finns många myter om att fysikaliskt solskydd skulle vara bättre än kemiska för att det är "mer naturligt", men detta handlar framför allt om skrämsel kring begreppet "kemikalier".

Och på tema "naturligt": Faktum är att den mesta zinkoxiden i solskydd är syntetiskt framställd. Inte ens den har hackats fram ur någon naturlig källa.

Myt: I Sverige gör solens vinkel att vi inte behöver smörja in oss med solskydd på vintern

Falskt ❌. Hur mycket strålning som når oss påverkas av jordens lutning. När solen står lågt på himlen, som den gör i Sverige under höst och vinter, färdas UV-strålningen genom mer atmosfär innan den når marken. Atmosfären absorberar och sprider ut en stor del av UVB-strålningen under den resan, vilket innebär att UVB-nivåerna i Sverige från ungefär oktober till mars är låga.

Men, och det här är det viktigaste: UVA-strålningen påverkas betydligt mindre av solens vinkel. UVA-strålningen är långvågig och tar sig igenom atmosfären mer obehindrat oavsett årstid. Det innebär att du även en grå dag i februari utsätts för UVA-exponering, särskilt om du är ute länge eller sitter vid ett fönster. För den som verkligen vill förebygga hudåldrande på lång sikt är dagligt solskydd motiverat året om.

Myt: Om man går ut och solar när UV-index är som högst skadar man inte huden lika mycket eftersom att man minskar antalet minuter i solen (eftersom att man blir brun på kortare tid)

Falskt ❌. Kanske den mest plågsamma myten av dem alla? Att "passa på att sola när UV-index är högt" handlar om en ny och farlig (!) trend bland framför allt unga som vill "maxa sin bränna". Ju högre UV-index desto starkare strålning och du får alltså inget "avdrag" på skadan för att du var färre minuter i solen.

‍