Vad är kollagen?

Kollagen är kroppens vanligaste protein och fungerar som en slags byggnadsställning i huden. Det ger struktur, spänst och elasticitet – i samspel med ämnen som elastin och hyaluronsyra. 

Kollagen finns inte bara i huden utan i hela kroppen: I bindväv, senor, ligament, brosk, ben och blodkärl. Det utgör ungefär en tredjedel av kroppens totala proteinmassa, och i huden specifikt står det för runt 80 procent av dermis – det mellersta hudlagret där hudens styrka och fasthet sitter. 

Typer av kollagen

Det finns 28 identifierade typer av kollagen i människokroppen, men för hudens del är det framför allt typ I och typ III som spelar roll. Typ I är den dominerande. Den ger huden dess struktur och hållfasthet. Typ III bidrar till elasticitet och finns i högre koncentration i yngre hud; med åldern förskjuts balansen gradvis mot mer typ I.

• Kollagen typ I är den absolut vanligaste typen i kroppen och den som är mest relevant för hud, hår och naglar. Den ger huden dess struktur och hållfasthet. Finns i hud, senor, ben och tänder. 
• Kollagen typ II sitter framför allt i brosk och leder. Det är den typ man pratar om när kollagen marknadsförs för ledhälsa och rörlighet, inte för hud. 
• Kollagen typ III finns tillsammans med typ I i huden och i blodkärl och organ. Bidrar till elasticitet. Andelen minskar med åldern. 

Vad är kollagentillskott och varför är det en hype?

Kruxet är att den kroppsegna produktionen av kollagen minskar med åldern. Redan strax efter 25 års ålder saktar kollagenproduktionen ner naturligt, med ungefär en procent per år. Det låter lite, men över tid märks det: Huden blir tunnare, förlorar sin fjädring och fina linjer börjar synas. Det påskyndas dessutom av yttre faktorer. UV-strålning är den mest dokumenterade kollagennedbrytaren (ANVÄND SOLSKYDD!!!!) men saker som exempelvis rökning bidrar också. 

“Vill man inte fylla på med kollagen om det slutar produceras?”, är ju frågan. Och jo, så kan man ju tänka. I alla fall om man tillverkar kosttillskott. Sedan ett par år tillbaka finns många kosttillskott med kollagen på marknaden och debatten kring dessa är enorm. 

Kollagenpulver innehåller oftast hydrolyserat kollagen – nedbrutet till mindre peptider – som påstås kunna tas upp av kroppen och stimulera hudens egen kollagenproduktion. Men stämmer det? Det ville vi ta reda på, trots och kanske framför allt för att vi länge tillhört skeptikerna. (Glowaddictions grundare Lina skriver till exempel om sin tveksamhet i boken Din hud).

Vad säger forskningen om kollagentillskott?

Hudforskare skeptiska

Den mest diskuterade mekanismen är att peptiderna inte bokstavligen "blir" till nytt kollagen, utan fungerar som en signal till fibroblaster att producera mer kollagen, elastin och hyaluronsyra. En rimlig hypotes som enstaka studier pekar mot – men exakt hur stor effekten är i praktiken är fortfarande inte klarlagt.

Andrea Heinz är farmaceut, forskare och associate professor på Köpenhamns Universitet. Hon leder en forskargrupp som studerar dermatologi och är expert på hudens stora fibrer, kollagen och elastin. När Glowaddictions pratade med henne är budskapet att det inte finns några studier som bevisat att det går att tillföra kollagen till huden via kosttillskott. Kollagen som intas oralt passerar mag- och tarmsystemet där det bryts ned till aminosyror eller små peptider. För att kunna visa att tillskotten fungerar måste man visa att det är just de tillförda peptiderna (och inte något annat) som tar sig in i huden och bidrar till ökad kollagenbildning. Just den biten är, enligt Andrea Heinz, ännu inte bevisad.

Kollagenprodukter kommer dessutom ofta från djur, och enligt Heinz har man inte kunnat bevisa att kroppen kan omvandla animaliskt kollagen till rätt typ av mänskligt kollagen.

Metaanalyserna visar på problematik i forskningsunderlaget

En metaanalys publicerad i International Journal of Dermatology – som inkluderade 19 studier och totalt 1 125 individer i åldrarna 20 till 70 år – rapporterade förbättringar av hudens återfuktning och elasticitet samt minskad uppkomst av rynkor, framför allt efter 90 dagars användning. Men, det finns all anledning att vara försiktig med jublet även här: Studierna är ofta finansierade av industrin, har få deltagare och mäter effekt utifrån upplevelse, till exempel genom att fråga deltagare om huden känns slätare.

En annan metaanalys som nyligen publicerades i The American Journal of Medicine (2025) gick genom 23 randomiserade kontrollerade studier med totalt 1 474 deltagare och belyser problemet tydligt: När man i analysen separerade studierna på finansieringskälla visade sig studier som inte finansierats av läkemedels- eller kosttillskottsindustrin inte uppvisa någon effekt alls av kollagentillskott på återfuktning, elasticitet eller rynkor. Det var enbart de industri­finansierade studierna som visade positiva resultat. 

Gap i forskningen: Stora kliniska studier saknas

Den kanske mest färska översiktsartikeln publicerad i februari 2026 i Aesthetic Surgery Journal Open Forum sammanfattade befintliga metaanalyser om kollagen för hud och rörelseapparaten. Studien är den hittills mest omfattande sammanställningen: 16 systematiska översikter, 113 randomiserade kontrollerade studier och nästan 8 000 deltagare. 

Slutsatsen var att kollagentillskott konsekvent var kopplat till positiva utfall för hud och rörelseapparaten, särskilt vid artros. Artikeln kommenterades av Dr. Tamara Griffiths, ordförande för British Association of Dermatologists (och som för transparensens skull även har andra intressen i beautyindustrin) som välkomnade sammanställningen men pekade på att ett antal centrala faktorer som påverkar hudens åldrande (som exempelvis UV-exponering, rökning, sömn och hormonell status) inte hanteras konsekvent i den befintliga litteraturen, vilket försvårar en systematisk tolkning av resultaten och att det krävs mer riktad och robust forskning innan det går att dra några större slutsatser.

Mer forskning behövs för att kunna dra en definitiv slutsats

Det metastudier och översiktsartiklar visar är alltså egentligen att det finns ett stort gap i forskningen kring kollagentillskott i största allmänhet och det saknas alltså oberoende studier i större skala, det är därför det enkla “nej”:et kanske ändå inte är så enkelt. 

Det är alltså inte så att det finns en handfull industrifinansierade studier och en stor mängd oberoende – utan snarare tvärtom. Metaanalyserna i sig bidrar inte med nya eller mer omfattande kliniska prövningar utan analyserar bara de kliniska studier som gjorts. Och om de studier som finns inte riktigt håller måttet, vad händer då? Jo, då kan man såklart inte säga att det fungerar, men man kan samtidigt inte heller avfärda det helt. 

Man får fråga sig vad man vill lägga pengar på

I studier där man, oavsett finansiering, ser effekt rör det sig om 2,5–10 gram per dag under minst 8–12 veckor. Det är inte ett snabbfix och det är definitivt inte billigt.. Används det enligt rekommenderad dos kan det kosta flera hundralappar i månaden. Pengar som, enligt Andrea Heinz, lika gärna kan läggas på hudvård med bättre dokumenterad effekt.

Upp till bevis: Glowaddictions testar kollagentillskott

Eftersom att vi gärna tar på oss rollen som utvärderande part bestämde vi oss för att testa utifrån formatet "Holy grail or fail?" där vi alltså inte utser en vinnande produkt utan försöker avgöra om en produktkategori har någon effekt alls. Den forskningsbaserade skepsisen är i dagsläget minst lika synlig som all marknadsföring från kollagentillskotttillverkarna och någon, NÅGON, måste ju "ta den för laget".

Frågeställning: Testet syftade alltså inte till att, som vi brukar, avgöra vilken eller vilka produkter som är bäst utan i det här testet var den stora frågeställningen om kollagentillskott upplevs ha någon effekt.

Omfattning: 16 av våra testare använde kollagenpulver dagligen i 16 veckor.

Testade produkter: 

• BioSalma Pure Collagen (animaliskt, bovint)
• Holistic Femme Collagen (veganskt)
• Oslo Skin Lab (animaliskt, bovint)
• Vital Proteins Kollagen (animaliskt, marint)

Testresultatet från vårt test av kollagentillskott

Utfallet varierade, som väntat, och när testpanelen fick svara på frågor om de tyckte att kollagenpulver var en "holy grail eller fail" landade snittbetyget på 2.75 av 5.00.

Upplevde testarna en tydlig positiv effekt på huden, under själva testperioden?

• 25,0%, 4 av 6 testare, svarade ja‍
• 31,3%, 5 av 16 testare svarade kanske
• 43,7%, 7 av 16 testare, svarade nej

Upplevde testarna att kollagenpulver, efter testet, har effekt på huden? 

• 25%, 4 av 16 testare, svarade ja‍
• 50%, 8 av 16 testare, svarade kanske‍
• 25%, 4 av 16 testare, svarade nej

Före- och efterbilder: Kollagenpulver

Här är några före- och efterbilder från vårt test. (Vi kommer att fylla på artikeln med fler.)

‍

‍

‍

Slutsats och resonemang: Kan vi utifrån vårt tester konstatera att kollagentillskott är ett mirakelpulver?

Nej, säger vi, även om Lina som alltså länge varit skeptisk upplevde en förändring i sin egen hud under testets gång (och valde att fortsätta med kollagen trots sin tidigare hållning mot kollagentillskott). Vår hållning är att även vi sållar oss till skaran som önskar oss fler stora, oberoende forskningsstudier och säger att beslutet om att testsa kollagentillskott får vara ens eget.

Även om vi älskar att testa produkter finns det självklart begränsningar i vårt test av kollagentillskott. Som många av de studier som gjorts är resultaten i vårt test helt upplevelsebaserade. Den data vi har möjlighet att samla in är sprungen ur testpanelens egna upplevelser och inte klinisk data. Till exempel har vi, självklart inte, kunnat göra några riktiga mätningar kring hudfasthet eller faktiska fuktnivåer i huden varken före eller efter testet.

Vad ska man tänka på om man vill testa kollagenpulver?

Om du sållar dig till skaran som väljer att prova kollagentillskott bör du: 

• Ha realistiska förväntningar
• Hålla dig till en konsekvent hög och daglig dos 
• Räkna med minst tre månader innan något resultat eventuellt syns, det är alltså ingen quick fix
• Välja kollagenprodukt med omsorg utifrån att du har koll på källan

Hur ska jag tänka om jag väljer kollagenpulver?

Den praktiska tumregeln är: Vill du primärt påverka hud, hår och naglar är typ I det relevanta, och marint kollagen är den mest koncentrerade källan till just det. Vill du också ha med led- och muskelperspektivet passar bovint bättre för sin bredd, eller kycklingbaserat om lederna är huvudfokus.

• Marint (från fisk, hud och fjäll) → nästan uteslutande typ I, lite mindre molekyler vilket gör det något lättare att ta upp – det mest riktade alternativet för hud, hår och naglar
• Bovint (från ko) → typ I och III, något större molekyler men fortfarande hydrolyserat – ett bredare alternativ som även stödjer leder och muskler
• Kyckling → framför allt typ II, riktat mot leder och brosk snarare än hud
• Porcint (från gris) → liknar bovint, typ I och III
• Veganskt → är egentligen inte kollagen per definition, utan ett aminosyrakomplex sammansatt för att spegla aminosyraprofilen i mänskligt typ I-kollagen. Innehåller inga kollagenpeptider – tanken är istället att ge kroppen råvarorna och signalsubstanserna den behöver för att producera kollagen själv. Oberoende forskning som jämför effekten mot animaliskt kollagen saknas i princip.