Desinformation om solkräm: Förmodligen mer skadligt än solkrämen i sig

I år upplever jag att solskyddsdebatten spårat ur mer än någonsin tidigare. Från att ha känts som en liten sten i skon är det påtagligt att samtalet har utvecklats till ett helkroppsskav - och genom vår undersökning har det visat sig att vi är fler som delar oron.

Fakta om solkräm

Solarier och UV-strålning klassas av WHO:s cancerforskningsorgan IARC som carcinogena för människa sedan 2009.
Samtliga solfilter i solkrämer som säljs inom EU är granskade och anses säkra för användning av SCCS.
Det finns inga belägg för att godkända solfilter orsakar skada hos människa vid normal användning: Begreppen “endokrin påverkan”, “hormonpåverkande” och “farlig” är inte synonyma.

Är solkräm verkligen ett större problem än desinformation?

Året är 2026 och jag har tagit striden om solkrämens säkerhet fler gånger än jag kan räkna. Det finns såklart något raljant med att Fredrik Paulún, Stakka-Bo och Krillebooi gick ut i strid mot solkräm under loppet av samma vecka, men med det kommer också något djupare jag vill att vi diskuterar: Är det krämen i sig som är problemet? Och har desinformation blivit ett folkhälsoproblem i sig?

‍

När man slutar med kemikalier så jobbar kroppen fram egen smörjning. Talg, olivolja och ricinolja är toppen att använda. Naturligt och inga kemikalier"

‍

Varje gång jag pratar om solkräm väller det in kommentarer som de här: "När man slutar med kemikalier så jobbar kroppen fram egen smörjning. Talg, olivolja och ricinolja är toppen att använda. Naturligt och inga kemikalier" och “Har aldrig använt cancer på huden".

Jag önskar att jag kunde säga att de är ovanliga, men det är bara två av hundratals jag fått i år. Och jag är oroad för hur samtalet om solkräm håller på att utvecklas.

Vad säger Glowaddictions community om solskyddsdebatten?

I maj frågade vi 416 av er hur ni upplever samtalet om solskydd i samhället just nu. Vid en första anblick såg svaren faktiskt hoppfulla ut: 77 %, 322 svar, beskrev samtalet som neutralt till positivt. Men när man börjar nysta förändras bilden.

123 av de som svarat positivt eller neutralt valde att också lämna fritextsvar. Av dem är det hela 71 procent som i sina svar lyfter desinformation, kemikalieskräck, UV-jagande unga eller naturlighetsvurm som tydliga problem i samtalet.

Det innebär att mer än var femte svarsperson totalt (!) – trots att många av dessa upplevde samtalet som neutralt eller till och med bra valde att utveckla sitt svar i fritext där de identifierar och sätter ord på en konkret problematik kring solskyddssamtalet. Det är ett fynd som dels bekräftar det jag själv upplever, men som jag också tycker att vi har ett ansvar att fortsätta prata om.

‍

Några röster från communityt

“Det har gått lite i vågor den senaste tiden, eller om det kanske är två olika grupper. En grupp vill ha superhögt skydd hela tiden och den andra tycker att det är trams och att det är nyttigt med sol. Som så mycket annat tycker jag att frågan är väldigt polariserad.”

“Mycket prat om gifter och liknande på sociala medier. Saker som helt klart inte stämmer men som påverkar många vilket syns i olika kommentarsfält.”

“Otroligt backwards och läskigt. Oroad för framtiden.”

“Mycket skrämsel om att solkräm inte skulle skydda mot cancer eller till och med orsakar cancer, 'naturligt holistiskt solskydd' och mycket präktigt solkrämshat.”

“Det känns som att många fler har blivit medvetna om risker kring solandet och att solskydd är viktigt. Dock florerar det alltid skrämselpropaganda och fakta som inte stämmer som många tar åt sig, vilket är otroligt synd. Därför känner jag att det är neutralt då det väger tungt åt båda hållen.”

“Jag upplever att mycket negativ diskussion om solskydd ofta innehåller väldigt mycket felaktig information. I en filterbubbla av hudvårdsnörderi är det lätt att tro att vi har gått vidare från många gamla felaktiga idéer och myter om solskydd men 'ute i verkligheten blir man snabbt påmind om att folk har väldigt dålig koll, och väldigt starka åsikter om solskydd baserat på denna felaktiga information. Med det sagt upplever jag samtidigt att det parallellt finns en positivitet till solskydd (och hög faktor) som jag aldrig upplevde under min uppväxt och att vettig solskyddsanvändning är mer normaliserat nuförtiden.”

“Jag tycker att det är både och beroende på grupp. Märks att trenden har vänt bland unga, att de håller på med UV-jagning och vill vara bruna. Bland många kvinnor i 28+ åldern känns det som att det finns högre medvetenhet, och hos föräldrar. Men att män överlag är dåliga på det. Och att det finns en 'giftfri' gruppering som är starkt emot.”

Måste man vara solkrämsmotståndare för att man tycker produktsäkerhet är bra, eller kan det finnas ett mellanting?

Oron kring desinformation är tydlig, och kemikalieskräck i kombination med naturlighetsvurm verkar vara den enskilt starkaste drivkraften bland solkrämsmotståndarna. Vem som vinner på att rekommendera talg och ricinolja som solskydd vet jag inte, men alternativmedicin och “naturlig hälsa” är en bransch i sig som omsätter miljarder varje år och vi vet att folkhälsan är den stora förloraren när solkräm avfärdas som något onödigt och UV-strålning som någonting helt ofarligt.

Det här är dock inte en text om att okritiskt hylla kemikalieindustrin, men fler saker måste kunna vara sanna samtidigt:

→ Ur ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att vi skyddar oss mot överdrive exponering av UV-strålning. De solfilter som är godkända för försäljning i EU har därtill säkerhetsbedömts utifrån deras påverkan på vår hälsa och bedömts säkra vid avsedd användning.

→ Det är samtidigt rimligt och bra att vi utreder vilka ämnen som skulle kunna vara problematiska för människa och miljö, och att vi ställer krav på transparens kring ingrediensers säkerhet. Av den anledningen är det bra att det finns ett samtal som handlar om produktformuleringar och ingredienssäkerhet, men vems är ansvaret för att inte samtalet slår över i ren skräckpropaganda?

‍

Idag är många rädda för att solkräm ska vara mer skadligt än UV-strålning

Vems är ansvaret för hur samtalet utvecklas?

Det enkla svaret är att ansvaret är delat, men det ärliga svaret är att det är ojämnt fördelat och att frågan trots allt är större än att bara handla om solkräm.

Influencers och självutnämnda hälsoexperter med stora plattformar bär ett ansvar som sällan utkrävs. Det finns en skillnad mellan att ifrågasätta och att desinformera, och skillnaden suddas medvetet ut när det är mer lönsamt att vara kontroversiell än faktabaserad. Att ha en stor följarskara är inte detsamma som att ha kompetens, men det ser likadant ut i flödet. När en video om att solkräm ger cancer sprids till hundratusentals personer utan någon som helst nyansering är det inte ett misstag: det är en del av en affärsmodell. Men, det finns också en annan problematik i skrået där många väljer att reproducera information som ser faktuell ut utan att faktiskt faktagranska den. Här tänker jag exempelvis på den seglivade myten om att mineralbaserade solskydd reflekterar bort UV-strålning, vilket inte stämmer. Bara i år har jag sett fler klipp med precis det här budskapet än jag kan räkna till, där någon läser från ett till synes AI-genererat manus.

Myndigheter har ett arbete att göra som handlar om att återbygga förtroende i vissa grupper. Misstro mot myndigheter i största allmänhet, är nämligen ett problem som förtjänar att lyftas även i det här avseendet. Vid flera tillfällen de senaste månaderna har jag sett personer argumentera mot vetenskapliga studier med hänvisning till att de vill se “forskning som inte är finansierad av staten”. Samtidigt som det finns någonting väldigt mänskligt instinktivt i att inte vilja bli lurad eller vilseledd finns det ändå en gräns mellan vad som är hälsosam och ohälsosam skepsis.
Medier å sin sida, har under lång tid prioriterat juiceiga rubriker i solkrämsdebatten och låtit "båda sidor"-journalistik legitimera påståenden som inte har stöd i forskningen. När dermatologer med specialistkompetens ställs mot hälsoprofiler med olivoljetips och båda får lika stort utrymme för att argumentera för sin sak utan att den oberoende journalisten också redogör för vilken forskning som finns på området i samma reportage är risken att båda sidorna framställs som lika sanna.
Plattformarna är inte oskyldiga åskådare: Sociala medier-plattformarna har byggt algoritmer som belönar känslomässigt engagemang, och hälsodesinformation genererar precis den typen av känslomässiga ryggmärgsreaktioner: Rädsla, ilska och känslan av ett yttre hot.

Problemet är inte konsumenten som ställer frågor. De är slutmottagaren av ett system som vid varje led har prioriterat räckvidd över ansvar. Problemet är aktörerna med plattformar, följarskaror och uppbyggd legitimitet, som fyller informationsvakuumet med påståenden som inte håller och som i värsta fall leder till att människor undviker ett av de enklaste och mest bevisade verktygen vi har mot hudcancer.

Vad behövs för att lösa problemet?

Det är alltid lätt att peka på problem, men svårare att hitta lösningar. Som tur är har vårt community många bra förslag. I vår undersökning valde 185 av 416 svarande personer (44,5 %) att svara på frågan om hur de önskar att de kunde påverka samtalet om solskydd. Svaren går att dela in i tre tydliga ansvarsgrupper (som ändå hör ihop):

Riktade utbildningsinsatser - gärna med vetenskaplig grund, för att fler ska förstå och kunna ta till sig av varför solskydd behövs
Ökad källkritik - både från media, influencers och privatpersoner
Tydligare regelverk och/eller ökat ansvar kring desinformation - inte för att begränsa yttrandefrihet, utan för att kunna hjälpa människor att kritiskt granska information

Riktade utbildningsinsatser

Utbildningsinsatser om UV-strålning och solskydd var det vanligaste förslaget från vårt community. Man ser gärna att fler, större aktörer går samman och man ser gärna en mix av företag, intresseorganisationer, myndigheter och representanter från vården. (Företag och myndigheter, ring oss!)

“Utbilda, utbilda, utbilda. Framförallt om mängd och återapplicering. Skulle också gärna se att kommunikationen från medicinskt håll bedrevs hårdare och bredare. Just nu tror jag en del kommunikation negligeras eftersom den anses drivas av estetiska perspektiv.”

“Att samtalet ska baseras på fakta och forskning, att rekommendationer är uppdaterade och att tydligare fokus läggs på de långvariga effekterna. Solskydd är som diskussionen att röka dvs en egentlig ickefråga pga risker och vi borde behandla det på samma sätt.”

“Skulle gärna velat att folk förstår hur viktigt det är med solskydd och att solen är bra men inte i den ytliga aspekten så som att "få färg" eftersom att det kan leda till så mycket negativt i framtiden. Om jag fick ändra en sak kring samtalet om solskydd så skulle jag vilja att man upplyser om hur viktigt det är att skydda vårt största organ för en hälsosam hud och kropp som ska hålla oss genom livet.”

Ökad källkritik

Vårt community tycker att fler behöver ta källkritik på större allvar. Främst media och influencers, men samtidigt också enskilda individer.

“Jag önskar medierna kunde ta ansvar för vad de säger om solskydd och inte försöka använda skrämselrubriker för klick eller outbildade "experter" i nyhetssoffan.”

“Att skrämselpropagandan och pseudovetenskapen fick mindre utrymme och genomslag.”

“Kräva att folk presenterar riktig, vetenskaplig fakta om de ska påstå sig vara någon typ av expert.”

Tydligare regelverk eller ansvar kring desinformation

Det är tydligt bland svaren att vårt community gärna hade sett tydligare regelverk och/eller att plattformarna tog ett större ansvar kring specifikt hälsodesinformation.

“Tycker att till exempel Facebook, Youtube, Instagram och TikTok borde ta större ansvar för att markera ut innehåll som inte är vetenskapligt grundat när det handlar om råd kring hälsa. Handlar inte om att begränsa yttrandefrihet utan om att ta ansvar.”

“Att till exempel Meta och Google behövde varna när folk ger medicinska råd som inte är sanna.”

“Det måste komma till regler hos till exempel Google och AI-botar om vilken information de väljer att lyfta fram. Så mycket desinformation!”

“Att det skulle vara olagligt/grund för anmälan för folk med legitimation inom hälso- och sjukvård att sprida desinformation.”

Vad kan man göra själv?

Det är lätt att känna sig maktlös när desinformation flödar. Men vårt community har redan visat att det finns både engagemang och kunskap där ute. Och det, det är ett ganska bra utgångsläge.

Några konkreta saker du kan göra:

När du själv vill läsa på – välj dina källor med omsorg och vikta fler seriösa källor mot varandra. Läser du akademiska studier rekommenderar vi att alltid läsa avsnittet där forskarna själva resonerar kring och kritiserar sin studie, för att förstå hur den kan och bör användas. Det här är en del många glömmer bort att läsa och som är sunt nyanserande.
När du möter desinformation i sociala medier – du behöver inte ta varje fight, men om du väljer att göra det: Håll dig till en sak åt gången, länka till primärkällor, var trevlig och ställ kritiska frågor utan att vara nedlåtande. Folk ändrar sällan åsikt för att de skäms, men de kan ändra åsikt för att de får en bra fråga.
När du bedömer en källa – fråga dig vem som säger det, vad de tjänar på att du övertygas, och om påståendet går att hitta i mer än en oberoende källa.
När du delar innehåll – det räcker långt att dela saker som faktiskt stämmer. Varje delning är ett val kring vilken information som ska spridas vidare och få större plats på internet.

Solkrämsmotståndet kommer inte att lugna sig över en natt, och desinformationen försvinner inte bara för att vi önskar det. Men vi har åtminstone varandra - och alla kan hjälpas åt.

‍

Solkrämsdebatten fortsätter, Lina Livian smörjer in sitt ansikte med solkräm — Solkräm - en fråga vi otroligt nog debatterar år 2026

________________

Om materialet

Undersökningen genomfördes av Glowaddictions i maj 2026 där 416 personer i vårt community Glowtalks svarade på en survey om solskyddsvanor.

Kritieret för att deltaga i surveyn var att vara en "van solkrämsanvändare", vilket enligt vår definition är att använda en solkräm med minst SPF 30 på minst en kroppsdel 5-7 dagar i veckan under sommarhalvåret. 56% av de svarande solskyddsanvändarna använder SPF regelbundet även på vintern.