Astrid Elander Fröberg: Slår hål på sommarens hudvårdsmyter

Vilka hud-myter ser du florera på sociala medier på sommaren?
Åh, de är så många! Men de gamla vanliga:

• Konspirationen om att kemiska (organiska) solskyddsfilter är likställt med hormonstörande miljögifter och att fysikaliska (ickeorganiska) solskyddsfilter skulle vara mer “naturliga”.
• Att man kan äta vissa typer av fetter för att få ett naturligt solskydd inifrån, vilket självklart inte stämmer.  
• Att en solbränna kan ersätta solskydd, en solbränna motsvarar ungefär SPF 5 och man rekommenderas att använda minst SPF 30.
• Att hallonfröolja är lika bra som SPF 50+, vilket absolut inte stämmer.

Listan kan göras lång!

Fysikaliska vs kemiska solfilter: Kan du reda ut vad som faktiskt skiljer dem åt, vad forskningen säger, och om du själv föredrar det ena framför det andra?

Kemiska solskyddsfilter kallas också organiska filter, eftersom de innehåller kol -  grundämnet som de flesta kemiska föreningar bygger sitt skelett av. Fysikaliska filter innehåller inget kol, utan är gjorda av till exempel zink- eller titandioxid.

Förr trodde man att kemiska filter absorberar UV-strålningen och omvandlar den till värme, medan fysikaliska filter reflekterar bort strålningen. I dag vet man att både kemiska och fysikaliska filter absorberar UV-strålningen och omvandlar den till värme till 95% och att det bara är ungefär 5 % av strålningen som reflekteras bort av fysikaliska filter.

En annan skillnad är att kemiska filter kan ge ett högre och bredare skydd än fysikaliska. Kemiska filter kan till exempel ge ett bredare skydd mot UVA-strålning, något fysikaliska filter är mer begränsade i. Kemiska filter är ofta mer kosmetiskt tilltalande - de glider ut lätt på huden, absorberas och lämnar ingen vit hinna. Fysikaliska solskydd är mer trögflytande och lämnar nästan alltid en vit eller grå hinna.

En gammal myt som lever kvar är att känslig hud inte tål kemiska filter, och att personer med känslig hud bör använda fysikaliska solskydd. Det stämmer till viss del, men inte helt. I dag finns filter som Tinosorb S och Tinosorb M, som är ett slags mellanting: De har egenskaperna hos ett kemiskt filter men tolereras ofta väl av personer med känslig hud. Jag föredrar själv kemiska solskyddsfilter!

Vad ska man göra om man har bränt sig i solen – och när är det läge att söka vård?

Först och främst: Det kan hända även den bästa.

Om du bränner dig: Skydda den brända huden från sol, gärna med kläder, och undvik solen helt tills det brända lagt sig. Smörj in huden med någon slags kräm så att den hålls återfuktad, mjuk och smidig – det minskar risken för klåda och den där torra, strama känslan. En del tycker att kylbalsam och aloe vera är skönt; man får testa sig fram, men man kommer långt med en parfymfri body lotion.

Är det riktigt illa däran kan man använda paracetamol och hydrokortison på det brända området.

Sök alltid vård om du får blåsor och området är större än din egen handflata, om du får väldigt besvärliga soleksem, eller om du använder läkemedel som gör huden extra solkänslig och bränner dig.

Vilket solskydd väljer du till dig själv och till dina barn i sommar?

Jag väljer solskydd från kända varumärken som säljs på apotek: Eucerin, La Roche-Posay, ACO, NIVEA och Vichy - till både mig och barnen. Apotekens egna märken är också bra solskydd.

Även Lidl har bra solskydd, som jag lägger på hyllan på förskolan: Bra pris, så man kan vara lite mer generös och inte lika rädd om dem om de kommer bort. På sommaren när man badar och svettas mycket tycker jag det känns viktigt med vattenresistenta solskydd, gärna även sandresistenta. Det flesta varumärken jag nämnt har sådana solskydd i sina sortiment.

Finns det ingredienser eller produkter du som apotekare tycker att man ska vara försiktig med på sommaren, för att inte göra huden mer solkänslig?

Det enda jag brukar råda kring är att undvika AHA-syra och bensoylperoxid på sommaren - det är det enda receptfria som faktiskt ökar hudens solkänslighet. När det gäller läkemedel avråder jag alltid från att använda NSAID-geler (diklofenak, Voltaren, Ipren) på områden som ska vara i direkt solljus. Man bör även vara försiktig med solen om man tar vissa typer av antibiotika (tetracykliner och kinoloner), isotretinoin, hydroklortiazid, ciklosporin, takrolimus eller johannesört.

Men när det gäller kosmetika som övriga syror och retinoider är det good to go - så länge man använder solskydd och behåller solvettet. Som alltid.

In och följ Astrid här.